Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

59 Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kundenNFT 1/2006 Den som skadas på grund av brottslig hand- ling har flera olika möjligheter till kompensa- tion. Den första möjligheten är skadestånd. För att få skadestånd krävs att en gärningsman kan identifieras och att de skadeståndsrättsli- ga förutsättningarna är uppfyllda. Om gär- ningsmannen inte kan identifieras, eller inte kan betala, är denna möjlighet stängd. Den andra möjligheten till ersättning är skadevål- larens ansvarsförsäkring. Försäkringen täck- er dock inte skador som orsakats uppsåtligen. Då de flesta brott förutsätter uppsåtlig hand- ling är även denna väg till kompensation vanligtvis stängd. Den tredje möjligheten är statlig brottsskadeersättning. Denna ersätt- ning utgår om den skadelidande inte fått er- sättning från vare sig gärningsman eller för- säkring. Slutligen finns en möjlighet för den skadelidande att själv trygga sin ersättning. I de flesta hemförsäkringar ingår ett så kallat överfallsskydd. Det fungerar som en omvänd ansvarsförsäkring och ersätter det skadestånd som den skadelidande är berättigad till för sina skador på grund av brott. Överfallsskyd- det behandlas antingen som en skadeförsäk- ring, där ersättning utgår i förhållande till skadan, eller som en summaförsäkring, där ersättning utges efter fastställda tabeller. Oav- sett försäkringsform, omfattas överfallsskyd- det till stora delar av konsumentförsäkrings- Överfallsskyddet har ingått i hemförsäkringen sedan slutet av 1960-talet. Då ersatte försäk- ringsbolagen det skadestånd som egentligen skulle ha utgått från gärningsmannen men som denne sällan hade möjlighet att utge. Två av Sveriges största försäkringsbolag har nyligen ändrat utformningen av överfallsskyddet från skade- till summaförsäkring. I dagsläget kan därför osäkerhet uppstå kring det skydd kunden erbjuds; är skyddet likvärdigt oavsett försäk- ringsform eller är det förmånligare för kunden att välja den ena försäkringsformen framför den andra? Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg kristina_strandberg@hotmail.com Johanna Turunen johanna-turunen@spray.se Kristina Strandberg och Johanna Turunen har i artikeln gjort ett sammandrag av sin C-uppsats "En utredning av kundens skydd vid överfallsskydd utformat som skade- respektive summaförsäkring" i Rättsveten- skap med internationell inriktning vid Örebro uni- versitet. Handledare: Jessika van der Sluijs, Stock- holms universitet. 60 Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden lagen (KFL). Försäkringsformerna skiljer sig endast åt vad gäller de skador som ersätts och hur denna ersättning beräknas. De flesta försäkringsbolag har utformat överfallsskyddet som en skadeförsäkring. För den skadelidande innebär detta att försäkrings- givaren, vid bestämmande av ersättning ge- nom skyddet, tar hänsyn till skadan som upp- kommit i det specifika fallet. Ersättning utgår således i form av ett skadestånd i förhållande till den faktiska förlusten. Övriga försäkrings- bolag behandlar överfallsskyddet som en olycksfallsförsäkring. Denna försäkring är en form av personförsäkring, vilken i sin tur ofta förutsätts vara summaförsäkring. Vad som bör förstås med summaförsäkring är att den skadelidande utfår ersättning med ett på för- hand avtalat belopp, en viss summa. Den verkliga skadan lämnas sålunda utan hänsyn, vilket innebär att den skadelidande erhåller ersättning med ett bestämt belopp som utgår enligt fastställda tabeller som försäkringsbo- lagen tillhandahåller. Som nämnt skiljer sig regleringen av ersätt- ningen mellan de olika försäkringsformerna åt. Har den försäkrade ett överfallsskydd ut- format som skadeförsäkring och samtidigt erhåller skadestånd från skadevållaren, har försäkringstagaren ingen möjlighet att utfå ersättning även från försäkringsbolaget. Då skadeståndet utgår i förhållande till den verk- liga förlusten kan den endast ersättas en gång. I KFL finns även bestämmelser om överför- säkring och dubbelförsäkring. Enligt dessa regler måste beloppet justeras för att överens- stämma med skadan, om försäkringstagaren genom flera olika försäkringar erhåller ersätt- ning som överstiger förlusten. Vad gäller över- fallsskydd utformat som summaförsäkring utgår dock ersättning oavsett om skadevålla- ren eller annat försäkringsbolag ersatt skadan. För denna försäkringsform finns nämligen inget förbud mot dubbelförsäkring, ett be- stämt belopp utgår således oavsett hur många försäkringar som finns. Vilka skador ersätts? När det gäller överfallsskyddet varierar bola- gens villkor i fråga om vilka skador som ersätts. Skadeförsäkringsbolagen ersätter per- sonskada och kränkning enligt skadestånds- rätten. Summaförsäkringsbolagen tar däremot till stor del inte hänsyn till de skador som uppkommit utan istället till det brott som försäkringstagaren blivit utsatt för. I detta fall är det mest förmånligt för försäkringstagaren att ha en skadeförsäkring då det är en fördel att få skadorna bedömda för att en rättvis ersätt- ning skall kunna utbetalas. De bolag som behandlar överfallsskyddet som en skadeförsäkring ersätter personskada enligt skadeståndsreglerna. I 5 kap. 1 § skade- ståndslagen (SkL) förklaras vad ersättning för personskada, som inte lett till döden, omfattar och hur denna ersättning skall bestämmas. Lagen saknar dock en definition av begreppet. En förklaring hittas istället i förarbetena till lagen. I dessa anges att till personskada räknas kroppsliga och psykiska sjukdomstillstånd som är en direkt följd av skadehandlingen. Den andra typen av skada som skadeförsäk- ringsbolagen ersätter är kränkning. Denna är en särskild typ av skada där ersättning utgår för psykiskt lidande som orsakats av vissa brottsliga handlingar enligt 2 kap. 3 § SkL. Skillnaden mellan kränkning och de psykiska besvär som räknas som personskada är att den förra till allra största delen avser upplevelsen vid och karaktären av själva skadehändelsen medan den senare tar sikte på följdverkning- arna efter skadehändelsen. De försäkringsbolag som behandlar över- fallsskyddet som en summaförsäkring ersät- ter tandskador och invaliditet i förhållande till den verkliga skadan. I övrigt baserar bolagen ersättningen på fastställda tabeller där störst hänsyn tas huvudsakligen till det brott försäk- ringstagaren blivit utsatt för och inte till ska- dan. Här skiljer sig uppbyggnaden av tabellen åt mellan bolagen. Vissa bolag baserar ersätt- 61 Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden ningen på det brott försäkringstagaren utsatts för. Exempelvis har Folksam delat upp de grova misshandelsbrotten i gärningar som ”inte medfört sjukskrivning”, som ”medfört sjuk- skrivning kortare eller längre tid än en vecka”, samt i gärning som ”medfört livshotande ska- da”. Detta innebär att Folksam tar viss hänsyn till skadans omfattning. Bolaget gör dock ingen enskild bedömning av den specifika skadan och ersätter inte heller psykiska be- svär. Det är svårt att göra en jämförelse mellan de olika bolagen då skador som ersätts behandlas väldigt olika. När det gäller tandskador och skador som leder till invaliditet finns ingen skillnad mellan bolagen. En markant skillnad finns dock vid bedömningen av övriga ska- dor. Psykiska besvär, utöver det som kompen- seras enligt tabellen, ersätts nämligen inte av exempelvis Folksam. För försäkringstagaren är det förstås alltid säkrare att få skadorna bedömda och sedan få ersättning för dessa, vilket innebär att en skadeförsäkring skulle vara att föredra då försäkringstagaren åtmins- tone inte riskerar att få för lite ersättning. Däremot skulle det vid skaderegleringen kun- na vara enklare för den försäkringstagare som har en summaförsäkring eftersom denne inte behöver visa hur omfattande skadorna är. Ersättningens storlek När försäkringstagaren kommit så långt att försäkringsbolaget anser denne vara berätti- gad ersättning för överfallet, återstår att bedö- ma hur mycket ersättning som skall utbetalas. Vilken av försäkringsformerna som är för- månligast för försäkringstagaren när det gäl- ler ersättningsberäkningen är helt beroende av vilka skador denne åsamkats. I skadeförsäkringsbolagens villkor regleras att ersättning utgår för personskada och kränk- ning. Bolagen har dock begränsat sitt betal- ningsansvar till 500 000 kr, vilket innebär att skador som överstiger detta belopp inte er- sätts. I villkoren regleras att ersättning för personskada utgår enligt skadeståndsrätten. Ersättningen behandlas i 5 kap. 1 § SkL där det anges att ersättning utgår för bland annat sjukvårdskostnader och andra kostnader för den skadelidande. Ersättning utgår även för inkomstförlust. Vidare anges att ersättning utgår för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt särskilda olägenhe- ter till följd av skadan. Dessa utgör så kallade ideella skador och avser personliga upplevel- ser som inte kan uppskattas i pengar på samma sätt som en kostnad eller en inkomstförlust. När det gäller denna ersättning ger lagtexten inga anvisningar om hur denna skall beräknas eller hur mycket som skall utgå. Domstolarna tillämpar istället schabloniserade tabeller som fastställts av Trafikskadenämnden när de be- slutar om storleken på ersättningen. Sveda och värk avser ersättning till den skadade för personligt fysiskt och psykiskt lidande och obehag under den akuta sjukdomstiden efter skadetillfället. Enligt tabellerna som tilläm- pas, bestäms ersättning för sveda och värk med utgångspunkt i ett grundbelopp per må- nad. Detta grundbelopp varierar beroende på vårdtyp (sjukhusvård eller annan vård), ska- detyp (svår skada eller annan skada) och vård- tidens längd (första sex månaderna, påföljan- de sex månader och ett år från skadetillfället). Lyte eller annat stadigvarande men är den andra delen av den ideella skadan. Detta om- fattar lidande eller obehag som kvarstår efter den tidpunkt då den skadelidandes personska- da kan bedömas som bestående. Ersättningen för lyte tar sikte på de negativa känslor som kan upplevas på grund av ärr och andra utse- endemässiga förändringar. För att bedöma vilken ersättning som skall utgå för dessa används en särskild hjälptabell. Ersättningen för annat stadigvarande men avser andra fram- tida följder av skadan som framkallar svårig- heter för den skadade att klara sig i ett normalt liv. Försäkringsbolagen har en medicinsk råd- givare som bedömer vilken invaliditetsgrad 62 Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden ersättningen skall baseras på. Den skade- lidandes ålder och invaliditetsgrad är sedan utgångspunkten när tabellen läses av för att se vilken ersättning denne har rätt till. Ett exem- pel kan hjälpa till att klargöra detta. Utgångs- punkten är en person som är 25 år gammal, har en invaliditetsgrad på 25 procent och hade återgått i arbete när invaliditetstiden började. Ersättningen blir enligt tabellen 265 000 kr. Ersättning för särskilda olägenheter utges i de fall den skadelidande tillfogats ideell skada som klart överstiger vad som kompenseras genom ersättning för lyte eller annat stadigva- rande men. Kränkning är den andra skadan som ersätts av skadeförsäkringsbolagen. Be- räkningen av ersättning för denna skada be- handlas i skadeståndslagens 5 kap. 6 §. Någon särskild tabell för kränkningsersättning finns inte och ersättningens storlek får bedömas med ledning av tidigare avgöranden i domsto- lar och nämnder. Brottsoffermyndigheten och Ansvarsförsäkringens personskadenämnd ger exempelvis ut en referatsamling över tidigare avgöranden. De bolag som behandlar överfallsskyddet som en summaförsäkring har delat upp ersätt- ningen i fyra poster; överfallsersättning, tand- skadeersättning, invaliditetsersättning och dödsfallsersättning. De specifika villkoren skiljer sig åt mellan dessa bolag. Därför får Folksams villkor exemplifiera den ersättning som utgår. Överfallsersättning utgår enligt fastställd tabell. Enligt bolaget har kränkningsersätt- ningen legat till grund för beloppen men er- sättningen betecknas enbart som en överfalls- ersättning. Tandskadeersättning lämnas för nödvän- dig behandling som bolaget skall ha godkänt. I de fall den skadade får bestående men av sina skador, utges invaliditetsersättning. När det gäller invaliditetsersättningen är försäk- ringsbeloppet 1 000 000 kr. Graden av invali- ditet bestäms på samma sätt som när ersätt- ning för stadigvarande men utgår. Ersättning lämnas med så stor del av försäkringsbeloppet som svarar mot invaliditetsgraden i procent. Detta innebär att den person med 25 procents invaliditetsgrad, som tidigare använts som exempel, skulle få 250 000 kr. Ersättning för psykiska besvär lämnas inte. Enligt uppgift från bolaget har ändringen av överfallsskyd- dets utformning inte varit till nackdel för kunden. Innan ändringen skedde genomförde bolaget en provreglering av drygt 100 skade- fall. Ersättningen jämfördes mellan de olika försäkringsformerna. Provregleringen resul- terade i att några fall blev överkompenserade medan ett fall blev underkompenserat vid summaförsäkring. Övriga låg på ungefär sam- ma nivå. Noteras bör att endast fall med kropps- liga skador jämfördes. De olika bolagen använder sig av två myck- et olika sätt för att beräkna ersättning för de skador som uppkommit. Det är svårt att jäm- föra dessa för att kunna konstatera vilken försäkringsform som är mest förmånlig för kunden. Tandskadeersättningen torde bli den samma hos samtliga bolag. Invaliditetsersätt- ningen skiljer sig åt i den mån att summaför- säkringsbolagen inte tar hänsyn till försäk- ringstagarens ålder, men enligt exemplet skil- jer sig inte ersättningen speciellt mycket åt. Den största skillnaden mellan bolagen är den att Folksam inte ersätter psykiska besvär. Detta innebär att inkomstförlust på grund av sjukskrivning till följd av psykiska besvär inte ersätts, vilket i sin tur medför att försäkrings- tagaren vid svåra inkomstförluster kan förlora på att ha en summaförsäkring. Folksam har visserligen tagit hänsyn till sjukskrivningstid i tabellen, men denna avser sjukskrivning till följd av fysiska skador. Folksam har baserat ersättningstabellen på kränkningsersättning- en, som är den största ersättningsposten vid överfallsskador. Detta innebär att ersättning- en från de olika bolagen i de flesta fall i stort borde stämma överens med varandra. Försäkringstagaren har olika möjligheter till ersättning beroende på vilken form av 63 Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden försäkring denne tecknat. Vid summaförsäk- ring utgår ersättning oavsett om gärnings- mannen betalat eller inte, försäkringsgivaren har med andra ord ett primärt ansvar. Vid skadeförsäkring har dock försäkringsgivaren ett subsidiärt ansvar, vilket innebär att ersätt- ning utgår endast då gärningsmannen är okänd eller inte kan betala. I de fall försäkringsgivaren utbetalar ersätt- ning till försäkringstagaren är det av vikt för denne att kunna kräva beloppet åter från den som är ansvarig enligt skadeståndsreglerna. Rätten att återkräva belopp från gärningsman- nen, regressrätten, föreligger endast hos de försäkringsbolag som utformat överfallsskyd- det som en skadeförsäkring. Den som valt att teckna summaförsäkring har en stor fördel då denne i vissa fall har möjlighet att utfå ersättning från flera håll samtidigt; både från gärningsman och från flera försäkringar. Denna försäkringstagare kan därmed få mer ersättning än den försäk- ringstagare som tecknat skadeförsäkring. Den som erhåller ersättning genom en skadeför- säkring har nämligen inte möjlighet att utfå ersättning från flera håll. Skadelidande har alltid en möjlighet att söka statlig brottsskade- ersättning. Denna ersättning utgår i de fall varken gärningsman eller försäkringsbolag ersatt skadan. I och med att det vid summaförsäkring inte finns några regler som förbjuder dubbelför- säkring är det möjligt att den skadelidande blir överkompenserad för sin skada vilket givetvis är till fördel för den skadelidande. Då skade- försäkringsbolagen baserar ersättningen på den verkliga skadan, torde försäkringstagaren alltid få den ersättning som täcker skadan, varken mer eller mindre. I och med att sum- maförsäkringsbolagen tillämpar fastställda tabeller, riskerar försäkringstagaren att utfå en ersättning som inte överensstämmer med skadan. Detta kan innebära antingen en ersätt- ning som är högre eller lägre än den förlust som skadan faktiskt orsakat. På detta sätt kan en skadeförsäkring ge ett ”tryggare” skydd. Med hänvisning till tester som försäkringsbo- lagen själva gjort, har det dock visat sig att försäkringstagaren, med överfallsskydd ut- format som summaförsäkring, sällan blir var- ken under- eller överkompenserad i förhållan- de till den ersättning som utges från skadeför- säkringsbolagen. Den stora fördelen med sum- maförsäkring är, för kunden, att de tabeller som tillämpas medför att det blir tydligt vil- ken ersättning denne är berättigad till. En fördel för både försäkringstagaren och försäk- ringsgivaren med denna försäkringsform är att handläggningstiderna vid skadereglering- en förkortas. För försäkringstagaren innebär detta att denne får sin ersättning tidigare och för försäkringsgivaren innebär detta en mer effektiv handläggning av skadeärendet och därmed minskade kostnader. Vad är förmånligast? Sammanfattningsvis kan konstateras att det uppstår skillnader mellan försäkringsformer- na avseende bedömningen av skadorna och ersättningens beräkning. I praktiken har det emellertid visat sig att det endast i undantags- fall utgår olika ersättning beroende på vilken försäkringsform den försäkrade omfattas av. I de fall försäkringstagaren inte får skadan helt ersatt på grund av att denne omfattas av en summaförsäkring, finns alltid möjlighet att söka brottsskadeersättning. Det avgörande, för vilken försäkringsform som är förmån- ligast för kunden, blir även det faktum att det vid summaförsäkring finns möjlighet till er- sättning ur flera kompensationskällor sam- tidigt. Därtill kommer de fördelar som följer med tillämpningen av tabeller. Skadelidande som har denna form av överfallsskydd kan således i vissa fall erhålla högre ersättning och dessutom utfå ersättningen snabbare tack vare den förkortade handläggningstiden. Två av Sveriges största försäkringsbolag har nyligen övergått till att behandla över- 64 Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden fallsskyddet som en summaförsäkring. Dis- kussioner om en övergång förs i skrivande stund även hos flera andra stora bolag. Med hänsyn till vad som diskuterats ovan kan det konstateras att ett överfallsskydd utformat som en summaförsäkring är förmånligare för både försäkringstagare och försäkringsgivare, vilket innebär att en övergång till denna för- säkringsform är positiv för båda parter. Behövs överfallsskyddet? Det kan dock ifrågasättas om ett överfalls- skydd överhuvudtaget är nödvändigt. Ur den skadelidandes perspektiv torde det inte ha någon betydelse huruvida överfallsskyddet erbjuds eller inte då denne alltid har möjlighet att erhålla statlig brottsskadeersättning. Ur statens synpunkt är det dock av stor vikt att försäkringsbolagen även i fortsättningen till- handahåller detta skydd. Följderna av ett slo- pat överfallsskydd skulle kräva stora föränd- ringar i systemet. Brottsoffermyndigheten skulle tvingas ersätta alla de skador som idag ersätts av försäkringsbolagen. Då 9 av 10 medborgare omfattas av en hemförsäkring, och därmed ett överfallsskydd, står försäk- ringsbolagen i dagsläget för en stor del av den ersättning som utges för skador som brottsof- fer tillfogats vid överfall. Skulle dessa kostna- der överföras till staten skulle systemet med brottsskadeersättning tvingas genomgå en ansenlig reform för att anpassas till de föränd- rade förhållandena.