Balans mellan bekvämlighet och säkerhet

 

– Uppgiften idag är ungefär densamma som när föreningen grundades 1934, nämligen att bidra till ett tryggare och säkrare samhälle. Därför är det viktigt att följa utvecklingen av det som idag kallas livskvalitetsbrott eller vardagsbrott. Vi utvecklar normer inom säkerhetsområdet, vi utbildar och erbjuder konsulttjänster och vi har ett stort antal säkerhetsguider på vår webb. Vi når väldigt många människor och organisationer med våra råd och tips om hur man minskar risken att utsättas för brott. 

Så sammanfattar Annika Brändström det uppdrag som Svenska Stöldskyddsföreningen har idag. Vi samtalar med henne om hennes erfarenheter från föreningen, där hon varit VD sedan 2007 fram till augusti i år, då hon gick i pension. Det är en tid då det skett stora förändringar i samhället. 

Brottsligheten blivit mer internetrelaterad 

– Tekniken, digitaliseringen och globaliseringen har utvecklats i ett rasande tempo och naturligtvis har även brottsligheten blivit mer internetrelaterad. När jag började som vd 2007 handlade det mycket om brott i den fysiska världen. T ex väpnade rån sker idag inte alls i samma utsträckning som 2007. Istället handlar det mycket om internetrelaterade brott såsom bedrägerier, ID-kapningar, osv. Brottslingen kan vara anonym och sitta varsomhelst i världen. Risken i relation till brottsvinsten är väldigt liten för den kriminelle.  

Annika tycker att Stöldskyddsföreningen följt utvecklingen väl under de år som gått. När hon får frågan om hon kan ge några konkreta exempel, nämner hon tre. För det första pekar hon på att föreningen blivit allt duktigare på att utveckla nätverk. Att hitta samarbetspartners som man tillsammans kan arbeta brottsförebyggande med. Ett bra exempel på det är cybersäkerhetssidan (www.ssfcybersäkerhet.se), som man utvecklat tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Ett annat samarbete är med programmet Efterlyst där man tillsammans har delat ut ett stort antal olika civilkuragepris genom åren.  

Ett annat framgångsrikt koncept är programserien Stoppa Tjuven, som nu går på sin femte säsong i Aftonbladets webb-TV-kanal (exempel: <https://www.aftonbladet.se/tv/a/267099/stoppa-tjuven-inbrott>) 

– TV-serien har blivit en riktig succé och vi har kunnat nå många med våra tips och råd för att förebygga olika former av brott. 

Som tredje framgång nämner Annika återigen cybersäkerheten, där hon är mycket stolt över att föreningen utvecklat ett antal normer inom IT- och informationssäkerhet. Det är flera försäkringsbolag, däribland Länsförsäkringar och Folksam, som hänvisar till SSF:s normer på det här området. 

Hjälpa människor hitta rätt säkerhetsnivå 

Efter tillbakablicken, ber vi Annika att delge oss sina tankar om framtiden. Vilka frågor inom föreningens verksamhetsområde tycker hon är särskilt utmanande under de närmaste åren? 

– Det kanske egentligen är vår nye VD, Thomas Brühl, som skulle svara på den frågan, men det är inte någon djärv gissning att det handlar om att hjälpa organisationer och allmänhet att hitta den rätta säkerhetsnivån i dagens digitaliserade samhälle. Att hitta en bra balans mellan säkerhet å ena sidan och enkelhet, tillgänglighet på den andra. Gapet mellan teknik och säkerhet har kanske aldrig varit så stort som det är nu och det påverkar vår sårbarhet kraftigt i hela samhället.  

Hon pekar återigen på att den tekniska utvecklingen går så fruktansvärt snabbt, så det gäller att hela tiden hålla kompetensen aktuell. Det är någonting som Stöldskyddsföreningen delar med resten av samhället. 

  • Föreningen kan bidra bland annat genom att utveckla normer som definierar lämpliga säkerhetsnivåer på produkter och kompetenser. Detta skapar en enkelhet för slutanvändare genom att de kan titta efter certifierade produkter och tjänster utan att behöva förstå komplexiteten i tekniken. En utmaning är t.ex. att där det tidigare fanns bara mekaniska lås att tillgå, finns det nu en mängd av olika digitala lås. 

Annika menar att det finns en risk med många av de digitala låsen. Allt som är uppkopplat kan hackas, men många gånger är också mekaniken bristfällig i de digitala låsen. Branschglidningen har bl. a. inneburit att många som tillverkar lås idag saknar kunskap om mekaniken. Här ställs säkerhet mot enkelhet och bekvämlighet. Det är därför viktigt individen hela tiden ställer sig frågan ”Vad är viktigt för mig?” och sedan väljer hur mycket man vill kompromissa med säkerhetsnivån utifrån sitt svar. 

– Man måste tänka på att så mycket är uppkopplat i våra hem, ”Internet-of-things”. För varje sådan enhet, det må vara alltifrån TV:n till spisen och kylskåpet, ökar risken för informationsläckor. Allmänhetens kunskap om informationssäkerhet måste höjas.  

Hemlarm ett komplement 

Vi har i Nft tidigare skrivit om huruvida hemlarm är effektiva eller inte. Hur ser Annika på det här? 

– Man måste ha klart för sig att ett hemlarm kan vara avskräckande, men kan inte hindra ett inbrott. Det kan också bidra till att minska tiden som tjuven har på sig i hemmet om larmet är uppkopplat till en larmcentral eller om grannar reagerar. Det viktigaste för att hålla tjuvarna ute är dock att ha ett så bra skalskydd som möjligt, d v s bra dörrar, lås, fönster etc. samt att ha Grannsamverkan i området. Grannsamverkan är en effektiv metod mot inbrott.  

Hon pekar också på att dagens uppkopplade hemlarm har många andra funktioner än inbrottsskydd, som att minska brand och vattenskador. Sammanfattningsvis ska hemlarmet ses som ett komplement till andra skydd och att det alltid ska vara uppkopplat till larmcentral för att kunna vara till verklig nytta. 

Till sist: Vilket råd vill Annika Brändström ge oss för hur vi ska kunna skydda ? 

– Det handlar om att vara medveten om och hantera riskerna. Viktigast av allt är att vi inte är naiva. Vi måste själva tänka på de risker vi har genom vårt agerande på nätet, med våra olika kort, med alla uppkopplade prylar. Även om det är kul att kunna styra allt genom en app – tänk också säkerhet!