Klimatanpassningen i kommunerna borde gå snabbare

– Klimatförändringarna är något som medför stora kostnader för försäkringsbranschen. Inte minst gäller det förhöjda havsnivåer och kraftiga skyfall. Bara skyfallen denna vår i Frankrike och Tyskland, har kostat branschen där ca 25 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att det motsvarar ungefär vad svenska försäkringsbolag årligen betalar ut sammanlagt i skadeersättningar.

Så inledde Mats Galvenius, vice VD för Svensk Försäkring, det seminarium som skulle komma att presentera resultatet av den kommunrankning som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört tillsammans med Svensk Försäkring.

Förutsätter att samhället anpassar sig till klimatförändringarna

Kartläggningen genomfördes för andra året i rad och visar en svagt positiv trend gällande kommunernas klimatanpassningsarbete. Men det är stor variation i hur långt kommunerna kommit. Stora kommuner har överlag kommit längre jämfört med små och medelstora kommuner, och kustkommuner har i högre utsträckning etablerat sitt klimatanpassningsarbete jämfört med inlandskommuner.

– Vi i försäkringsbranschen vill fortsätta att erbjuda produkter som ger ett gott försäkringsskydd vid oförutsedda och plötsligt uppkomna naturskador. Men det förutsätter självfallet att samhället anpassar sig till vad som händer på klimatområdet, sa Mats Galvenius

Årets kommunrankning genomfördes med hjälp av 31 frågor, som bygger på Adaption Support Tool – ett verktyg som utvecklats av EU för klimatanpassningsarbetet. Enkäten besvarades av 190 av landets 290 kommuner.

Alla kommuner drabbas

Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet konstaterade att de allra flesta (98 procent) kommuner tror att klimatförändringarna kommer att påverka dem.

– 8 av 10 kommuner arbetar med dessa frågor. 7 av 10 har analyserat hur kommunen ifråga kan påverkas av kommande klimatförändringar. Men bara 2 av 10 kommuner har analyserat indirekta konsekvenser, t.ex. att invånare i kommunen inte kan ta sig till jobbet på grund av att kollektivtrafiken är översvämmad.

Han berättade vidare att 44 procent av kommunerna har genomfört klimatanpassningsåtgärder, medan bara 17 procent följer upp och utvärderar. 3 av 4 kommuner når inte upp till hälften av poängen, vilket gör att merparten av landets kommuner har mycket kvar att göra.

– Klimatanpassningen hos Sveriges kommuner går alldeles för långsamt. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra, så kommer hela landet att drabbas av klimatförändringar. Beredskapen måste öka för exempelvis värmeböljor, jordskred och häftiga skyfall, betonade Philip Thörn.

Goda exempel behövs

Kommunrankningen toppades 2016 av Vänersborg, med Lomma och Uppsala på en delad andraplats. Philip Thörn ville gärna lyfta fram dessa tre kommuner, eftersom det behövs goda exempel. Representanter för de tre kommunerna fick också möjlighet att presentera vad de gjort för att nå de här toppositionerna i rankningen.

Marie Dahlin, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, konstaterade att i kommunen finns Vänerns södra port till Göta älv och att det därför inte saknar vatten att ta hänsyn till. Kommunen drabbades år 2001 av en stor översvämning och har sedan dess arbetat aktivt med klimatanpassning.

Vänersborg har utvecklat ett översvämningsprogram, vilket bland annat innebär att det årligen görs investeringar i pumpstationer och översvämningsvallar. En Blåplan, som behandlar vattnet ur ett helhetsperspektiv vad gäller intressen, hot och utvecklingsmöjligheter, har nyligen tagits fram. Blåplanen pekar bland annat ut vilka vattenområden som kan utvecklas och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra vattenstatusen i kommunen.

Som framgångsfaktorer nämns i rankningen

  • att Vänersborgs kommun tillsatt en arbetsgrupp för att underlätta samarbete över förvaltningsgränser och samordning av anpassningsarbetet,
  • att åtgärdsförslagen i översvämningsprogrammet är beslutade av kommunfullmäktige, samt
  • att kommunen stämmer av viktiga klimatanpassningsfrågor kontinuerligt med SMHI och länsstyrelsen i Västra Götaland.

Anders Berngarn, kommunstyrelsen ordförande i Lomma, betonade att kommunens klimatanpassningsarbete handlar om överlevnad. Man har Öresund som en av sina gränser och därtill två åar som rinner igenom kommunen. Lomma har därför arbetat med klimatanpassning sedan 2006.

Kommunen har genomfört en detaljerad översvämningskartering och ett antal översvämningsmodelleringar av såväl kustzonen som Höjeå. Man har också kartlagt många olika typer av klimatanpassningsåtgärder, exempelvis temporära översvämningsmagasin, och har hittills uppskattningsvis lagt ner cirka 30 miljoner kronor på att genomföra klimatanpassningsåtgärder.

Uppsala arbetar aktivt med att minska risken för översvämningar, inte minst med tanke på att Fyrisån rinner igenom kommunen – med risk för översvämningar som följd. Arbetet kopplar dels till den fysiska planeringen, dels VA, beredskap och krisledning. På senare år har kommunen även utvecklat klimatanpassningsarbetet vad gäller kombinationen av värmeböljor, förhöjd temperatur och fenomenet urbana värmeöar. Ett underlag finns framtaget i den nya översiktsplanen.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, Maria Gardfjell, framhöll att en av framgångsfaktorerna är att de olika delarna av Uppsala kommuns organisation arbetar tillsammans med klimatanpassningsfrågorna. Hon ansåg att kommunen blivit duktig på att föra in dessa frågor i planeringsarbetet.

Tre rekommendationer

De övriga sju kommuner som finns med på tio-i-topp-listan är Stockholm, Göteborg, Växjö, Trelleborg, Jönköping, Staffanstorp och Västerås.

– Det är små marginaler mellan kommunerna i toppen på listan. De har alla gjort ett fantastiskt jobb, betonade Philip Thörn.

De rekommendationer som framkommer i rapporten är följande:

  • Samtliga kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar.
  • Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt.
  • Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd i sitt arbete.