Personförsäkringar från en finsk horisont

– Den här dagen ska vi ägna oss åt att sikta på framtiden. Vi ska se vad kundernas beteende, deras behov, krav och önskemål förändras, samtidigt som ny teknik, nya aktörer och nya produkter påverkar marknaden för personförsäkringar.

Med de orden inledde Taina Antila, bolagsjurist på det Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi, det seminarium i Helsingfors som skulle ta upp till diskussion vilka förändringar som sker inom området personförsäkringar. Majoriteten av deltagarna var stipendiater i den årliga nordiska tredagarskonferens, som det i år var finska försäkringsföreningens (FINVA) tur att arrangera.

Står vi inför en ny era?

Taina Antila, som fungerade som dagens moderator, berättade också att Finland har ett omfattande socialförsäkringssystem som grundskydd. På det finns frivilliga personförsäkringar som komplement. Marknaden är relativt stabil och det har hittills inte skett några större överraskningar. Det som delvis styr kundernas intresse och försäljningen, är beskattningen.

– Men står vi nu inför en ny era och vad betyder i så fall den? Är vi banbrytare eller bara copycats? Finns det överhuvudtaget något nytt att uppfinna inom personförsäkringsområdet? sa Taina Antila lite provocerande till deltagarna.

På det sättet öppnade hon upp dörren för dagens första talare, Riku Pietiläinen, Senior Manager inom Financial Services på Accenture. Han inledde med att ställa frågan vilka digitala störningar som uppträder i försäkringsbranschen.

Hot på flera fronter

– Landskapet förändras och det finns hot på flera fronter. I vågskålen finns, under de närmaste 3-5 åren, 35 procent av försäkringsbolagens vinster.

Han pekade på ett antal utmaningar som branschen har och som framkommit i Accentures kunderundersökningar. En sådan är att kunderna inte står bolagen så nära, eftersom det genomsnittliga antalet kontakter inskränker sig till två per år. En annan utmaning är att bolagen är produktdrivna samt har en siloorganisation och en silokultur.

För det tredje nämnde Riku Pietiläinen att branschen är gammalmodig och att endast 7 procent av servicen gentemot kunderna sker via digitala kanaler. Vidare pekade han på att försäkringsbolagen är alltför beroende av tredje part, bl.a. när det gäller distributionen.

– Vi ser också en ovilja till förändring. Medvetenheten om att förändringar måste ske ligger på 48 procent inom skadeförsäkringsområdet och bara på 23 procent bland livförsäkringsbolagen.

Omfattande konsekvenser för branschen

Enligt Riku Pietiläinen kommer den digitala revolutionen att få omfattande konsekvenser för försäkringsbranschen, vilket drivs av fyra saker: kundernas beteende, nya ”profit pools”, tekniska innovationer och nya digital konkurrens. Han kan se sex trender:

  • Ny teknik

  • Morgondagens konsumenter

  • Nya aktörer och konkurrenter

  • Nya värdekedjor och produkter

  • Det ekonomiska landskapet

  • Compliance och regleringar

Som exempel på ny teknik gav Riku Pietiläinen en del exempel, bl.a. en digital utrustning där kunden kan köpa tilläggsförsäkringar när han eller hon ska spela exempelvis tennis, samtidigt som utrustningen mäter kundens hälsa. Ett annat exempel var en virtuell medarbetare på kundservice.

När det gäller morgondagens konsumenter nämnde han att de blir mer prismedvetna och mindre lojala, de är uppkopplade och de är beredda att dela med sig av sina erfarenheter.

– Bara 15 procent av försäkringskunderna är idag nöjda med sina leverantörers digitala erfarenhet och serviceutbud.

Den s.k. Silvertsunamin, dvs. åldersförändringen bland kunderna, kommer att påverka kundbasen. De vill förbli friska, samtidigt som de vill kunna bo hemma så länge som möjligt. Äldre personer kommer att öka sin andel av hushållens förmögenheter.

Den digitala tekniken förändrar också konkurrenssituationen. Två tredjedelar av kunderna överväger att köpa försäkringar från en annan leverantör än traditionella försäkringsbolag.

Slutligen kan nämnas att nya aktörer erbjuder produkter och tjänster som gränsar till försäkring, vilket kan vara ett värdefullt tillägg till en livförsäkring.

Riku Pietiläinen avslutade sin del av dagen med att ge en bild av hur det går för de nordiska livförsäkringsbolagen. Han pekade på att de har inlett sin resa mot att bli mer digitala, men att de fortfarande ligger klart efter de ledande globala företagen.

– Emellertid är de flesta försäkringsbolag fortfarande fokuserade på stegvisa, snarare än mer genomgripande förändringar, konstaterade han till sist.

Socialförsäkringssystemet består av två delar

Seminariedeltagarna fick sedan en genomgång av det finska socialförsäkringssystemet. För den stod Barbro Lillqvist, utbildningschef vid Pensionsskyddscentralen.

Socialförsäkringssystemet i Finland kostade 2013 ca € 36 miljarder. Det är uppdelat i två delar. Den ena delen är bosättningsbaserad, dvs. du måste vara boende i Finland för att kunna ta del av ersättningarna och ersättningarnas storlek är till del beroende av hur länge du bott i landet. Det sistnämnda gäller framförallt folkpensionen, där den som bott i Finland full kvalificeringstid har en minimiersättning på € 750 i månaden.

I den bosättningsbaserade delen ingår också bl.a. föräldraförmåner, sjukdagpenning, bostadsbidrag och arbetslöshetsförmåner (grundtrygghet).

Den andra delen av socialförsäkringssystemet är arbetsbaserad. I den delen ingår bl.a. arbetspension, inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring (för medlemmar i arbetslöshetskassa), yrkesinriktad rehabilitering och ersättning vid arbetsolycksfall/yrkessjukdom (dock inte förslitningsskador).

Mängden regleringar dämpar utvecklingsarbetet

Juha-Pekka Kurttila, försäljningsdirektör på Fennia Life, gav sin bild av produktutbudet på den finska personförsäkringsmarknaden. Försäkringssparande med garanterad återbäring är vikande på den finska marknaden, medan produkter med ett unit-linkalternativ har haft stigande efterfrågan under de senaste tio åren. Den garanterade återbäringsräntan i Fennia är f.n. 3,6 procent.

Ett annat produktslag är individuella, frivilliga pensionsförsäkringar, som ska vara ett komplement till den allmänna pensionen. Enligt Juha-Pekka Kurttila finns det dock i dagsläget ingen marknad för sådana produkter i Finland.

Den tredje produktgruppen är grupp-pensionsförsäkring, som syftar till att förstärka pensionen eller möjliggöra tidigareläggning av pensionsuttag. Produkter inom detta område bygger alltid på ett avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare. De måste uppfylla uppställda kollektiva krav och får aldrig anpassas till enskild person.

Den fjärde gruppen rör livförsäkringar.

– Det finns ett antal faktorer som påverkar utbudet av personförsäkringar i Finland. Det gäller digitalisering, demografiska förändringar, förändringar i välfärdssystemen, globala megatrender och politiska förändringar. Det finns en efterfrågan på nya produkter, men mängden regleringar gör att utvecklingsarbetet i bolagen går långsamt, konstaterade Juha-Pekka Kurttila.

Ingen specialisering i försäkringsmedicin

”Frisk och arbetsför.”

Så beskriver Michael Hedenborg, överläkare i Fennia, den generella bilden av de utlåtanden som försäkringsläkarna i Finland avger – oavsett den bedömning som många finländare anser vore mer naturlig. Det är med andra ord ingen ”snäll” syn på försäkringsläkarnas verksamhet som existerar i allmänhetens ögon.

I Finland finns ca 200 försäkringsläkare. De flesta av dessa arbetar endast deltid som försäkringsläkare. Övrig tid är de kliniskt verksamma.

I grunden har en försäkringsläkare samma utbildning som den vårdande läkaren. Någon universitetsutbildning eller specialisering i försäkringsmedicin finns inte och inte heller någon universitetsprofessur i ämnet. Däremot finns skolningsprogram, som leder fram till en specialistkompetens i försäkringsmedicin och tar fyra år att genomföra. Sådan specialkompetens beviljas av Läkarförbundet.

Försäkringsläkaren utreder symptom, samt planerar utredningar och vård. Han eller hon rapporterar vid behov subjektiva symptom, objektiva fynd och slutsatser till försäkringsbolaget.

– Det är viktigt betona att tyngdpunkten i vårt arbete ligger på det objektiva, säger Michael Hedenborg.

Han pekar på ett antal risker och problem som försäkringsläkarna står inför. Till dessa hör att läkare byts och att patienterna uppsöker flera läkare, att resurserna är begränsade, att mängden medicinsk information ökar, att läkarens objektivitet kan förloras, risken för att vården på den privata sidan påverkas av strävan efter ekonomisk nytta samt att patienten strävar efter bästa möjliga ersättning.

Det finns många besvärsinstanser i form av ersättnings- och besvärsnämnder samt Försäkringsdomstolen. De fastställer i sista hand ersättningspraxis och ger en grund för framtida beslut.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte för en tid sedan en grupp, som fick i uppdrag att utreda försäkringsläkarens roll. Ett förslag föreligger nu om att det ska finnas tillräcklig motivering vid avslag på medicinsk grund, vilket Michael Hedenborg upplever som positivt.