Några observationer från engelsk liv- och sjukförsäkringsmarknad

Artikel forfatter: Christine Thunander
Utgave:
3, 1996
Sprog: Svensk
Kategori:

NFT 3/1996 Några observationer från engelsk liv- och sjukförsäkringsmarknad I artikeln belyses några aktuella trender och frågor inom engelsk liv- och sjukförsäkringsmarknad. Uppgifterna är baserade på informationer och intryck i samband med en stipendiatresa till England våren 1996, som organiserades av Svenska Försäkringsföreningen och Forsikringsforeningen i København i sam- arbete med the Chartered Insurance Institute. I studiegruppen ingick två stipen- diater från Danmark och fem från Sverige. Artikeln består av bidrag från de fem svenska stipendiaterna: Marie Hosinsky Hartoft, Försäkringsförbundet, Christine Thunander, SPP Fritt Val, Ulla Lloyd, Finansinspektionen, Stig Christensen, Folksam och Tina Elfsson, Länsförsäk- ringar Stockholm. I Storbritannien är marknaden för olika typer av sjuk- och sjukvårdsförsäkringar stor. Ett avgörande skäl är att skyddet från det allmän- na är dåligt vid bl.a. sjukdom. Som exempel kan nämnas att sjukpenningen endast är £ 54,55/vecka och således inte är inkomst- relaterad. Det finns flera olika huvudtyper av försäkringar som syftar till att fylla tomrum- met som uppstår vid sjukdom och försvagad hälsa pga. ålderdom, bl.a. Critical Illness (CI) och Permanent Health Insurance (PHI). Critical Illness Critical Illness ger ersättning då försäkrings- tagaren drabbas av en allvarlig och i villkoren specificerad sjukdom. Den sjukdom som re- sulterar i flest försäkringsfall är cancer (49%). I slutet av 1995 erbjöd mer än 60 försäkrings- bolag CI-försäkringar i Storbritannien. Mång- falden av produkter är stor – över 150 typer fanns på marknaden och försäkringen säljs både som individuell och gruppförsäkring. Under 1995 nytecknades ca 300 000 indivi- duella CI-försäkringar och det finns idag drygt 900 000 giltiga försäkringar på marknaden. Den genomsnittliga nytecknade försäkrings- beloppet var ca £ 40 000 (utbetalas som en- gångsbelopp). Även om majoriteten av för- säkringarna fortfarande säljs av bolagens egna säljare (68%) har andelen försäkringar som säljs av mäklare (Independent Financial Ad- visors – IFAs) stadigt ökat (31%). Försäljningen av CI som gruppförsäkring har utvecklats långsammare än indviduell för- säkring. Under 1995 nytecknades 62 avtal jämfört med 64 avtal år 1994. Det genom- snittliga försäkrade beloppet var ca £ 22 000. av Marie Hosinsky Hartoft, Försäkringsförbundet Hälsovårdsförsäkringar 288 TEMA ENGLAND Permanent Health Insurance PHI syftar till att vidmakthålla försäkrings- tagarens inkomst när denne blir arbetsoför- mögen pga. sjukdom eller handikapp. Hur ersättningen definieras skiljer sig mellan bo- lagen, t.ex. 50% av bruttoinkomsten eller 85% av nettoinkomsten. Under 1995 kunde individuell PHI försäkring tecknas i 47 för- säkringbolag i Storbritannien. Samma år ny- tecknades drygt 117 000 försäkringar, vilka främst förmedlades av den egna säljkåren (54%) och IFAs (44%). Den genomsnittliga årliga premien var £ 319. Ungefär 1 miljon giltiga försäkringar finns på marknaden. PHI tecknas även som gruppförsäkring och försäljningen domineras här av de fem största bolagen. Nytecknad premievolym uppgick 1995 till knappt £ 28 miljoner. IFAs domine- rar försäljningen och endast ett fåtal avtal förmedlades av försäkringsbolagens egna säljkårer. Long-term Care Insurance Försäkringen ger ett ekonomiskt skydd för höga vårdkostnader under ålderdomen. Oför- måga att utföra ett specifierat antal s.k. ADLs (Activities of Daily Living) är gränssättande för om ersättning skall betalas ut. I Storbritannien har produkten funnits se- dan 1991. Endast sex försäkringsbolag er- bjöd i maj 1996 denna produkt och dessa var Commercial Union, Eagle Star, Hambro As- sured Care, PPP Lifetime Care, Prime Health, Scottish Amicable European samt BUPA. Flertalet av bolagen säljer försäkringen genom mäklare. Genomsnittskunden är ca 65 år och i storleksordningen 20 000 försäkringar har hittills sålts. Försäkringstagaren kan välja mellan två typer av försäkring. Det första alternativet innebär att kunden försäkrar sig i god tid innan behovet uppstår. Den genomsnittliga premien är hög – £ 70/månad – vilket beror dels på försäkringstagarnas höga ålder, dels på mycket omfattande förmåner. Det andra alternativet lämpar sig för personer som redan har behov av vård och som befarar att deras uppsparade medel inte kommer att räcka för den vård som behövs i framtiden. En engångs- premie garanterar försäkringstagaren ersätt- ning för framtida vårdkostnader (uppgifter om genomsnittlig premie finns ej tillgäng- ligt). Den brittiska regeringen offentliggjorde i maj 1996 ett idédokument kallad ”A New Partnership for Care in Old Age”. Regeringen önskar skapa lösningar där medborgarna själ- va i högre grad än för närvarande deltar i finansieringen av sitt vårdbehov under ålder- domen. Marknaden för den här typen av för- säkring kommer troligen att expandera i fram- tiden som ett resultat av regeringens förslag. Källor: Intervjuer med representanter för bl.a. Ham- bro Assured Care, BUPA och Association of British Insurers, Mercantile & General; Health- care Insurance Sales – 1995 Statistics, Bruns- wick Marketing Consultants; Long Term Care Insurance – Market Analysis 289 TEMA ENGLAND utsättningen är att en pensionsförmån, som är minst lika stor som den statliga pensionen, erbjuds. Ca 5 miljoner, främst yngre, anställda har utnyttjat sig av denna möjlighet. En stor marknad har därmed öppnat sig för försäk- ringsbolagens premiebestämda produkter, med ett stort inslag av unit-linked. Framtiden är lika dyster som i de flesta västeuropeiska länder. Många pensionärer som nu lever mycket längre är beroende av de statliga inkomsterna. Den offentliga statisti- ken visar att 1991 var kvoten mellan antalet yrkesaktiva och antalet pensionärer 3,3; den kommer förmodligen att dras ner till 2,7 år 2030. Detta innebär att de statliga pensionsut- gifterna kommer att fördubblas inom 40 år. Nya idéer har kommit fram de senaste åren för att bromsa ovanstående utveckling och minska den statliga avgiftsbördan: Behovsprövning av socialförsäkringens grunddel. Progressiv minskning av socialförsäkring- ens tilläggsdel. Obligatorisk anslutning för nyanställda till företagets egen pensionsplan. Obligatorisk avgift till en pensionsfond så- väl från den anställde som från arbetsgiva- ren för företag som inte erbjuder tjänste- pension. Tjänstepensionsförsäkring Ca 18 miljoner av 22 miljoner anställda om- fattas av någon pensionsordning. Tjänstepensionsplanerna är övervägande förmånsbestämda planer, dock med en viss tendens till premiebestämda planer t.ex. för yrke med varierande löner (försäljning) eller för löner kopplade till företagetsresultat (inom Pensionssystem av Christine Thunander, SPP Fritt Val Socialförsäkring Ålderspension från socialförsäkringen består av en grunddel (motsvarande folkpension) och en tilläggsdel (motsvarande ATP). Ut- betalat belopp är indexreglerat. Pensionsåldern är olika för män (65 år) och kvinnor (60 år). Enligt principerna inom EU har beslut träffats om samma pensionsålder för män och kvinnor: 65 år. Ändringen görs progressivt från april 2010 under en period av 10 år. Det finns ingen möjlighet att ta ut tidigare ålderspensionen. Socialförsäkringens grunddel ger den en- samstående £ 61.15 per vecka (motsvarande ca SEK 30.000 per år) från pensionsåldern 65/60. Beloppet förutsätter 44/40 års avgifts- betalning och är oberoende av inkomstnivå. Har man inte fullpensionsgrundande tjänste- tid blir beloppet reducerat. Socialförsäkringens tilläggsdel ger en till- läggsförmån om maximalt 20–25% av lönen inom intervallen: £ 3,172 och 23,660 per år (motsvarande ca SEK 32.000 och 242.000 per år). Varje intjänat år är indexreglerat. Totalt motsvarar den statliga ålderspensio- nen oftast mindre än 50% av lönen. Systemen är inte fonderade: fördelnings- system tillämpas, finansierat från avgifter såväl från den anställde som från arbetsgiva- ren. Förväntade svårigheter med framtida finan- siering pga. det ökade antalet pensionärer jämfört med antalet yrkesaktiva och vilja att erbjuda flexibilitet och valfrihet för såväl arbetsgivaren som den anställde har inneburit att regeringen infört möjlighet att göra undan- tag från socialförsäkringens tilläggsdel, s.k. ”contracting out”. Arbetsgivaren och den anställde får då en avgiftsreducering. För- 290 TEMA ENGLAND bankområdet). 1971 var det 2% av de anställ- da som hade premiebestämda förmåner och 1991 13%. Den anställde betalar i de flesta fall en viss del av avgiften till de privata tjänstepensions- planerna (upp till 4–5% av lönen) medan arbetsgivare bidrar med en avgift på mellan 4 och 8% av lönen. Pensionsåldern är 65 år för män och för kvinnor. Lägre pensionsålder kan förekomma. En anställd har, när han byter arbetsgivare, antingen rätt till ett fribrev från den intjänade pensionen eller rätt att få den överflyttad till den nya arbetsgivarens plan. Enhetliga regler för beräkning av värdet som ska överföras gäller enligt riktlinjer från aktuarieförening- arna. Den anställde har dessutom möjlighet att frivilligt betala mer, antingen i företagets regi eller på egen hand. Ålderspensioner inom stora företag tryg- gas vanligen genom s.k. ”trust funds” eller pensionsstiftelser medan de mindre företagen oftast väljer försäkringar. Det finns flera skäl att välja ”trust funds”: De ger säkerhet till medlemmarna genom att hålla tillgångarna skilda från arbetsgiva- ren. Tillgångarna placeras genom fristående och pålitliga konsulters försorg: administ- ration och hjälp med kapitalplacering kan köpas var för sig. Förmånerna vidgas till utomstående per- soner som inte har med företaget att göra (t.ex. make/maka och barn), Skattelättnader ges under vissa kvalitativa och kvantitativa förutsättningar. Reglerna för att definiera vad man maximalt kan ge som förmåner är mycket komplicerade, men allmänt kan man säga att den maximala pensionen, som kan vara tillgänglig för en anställd vid hans normala pensionsålder är 2/3 av slutlönen under förutsättning att han har arbetat i företaget under ett minimum av 20 år. Ett engångsbelopp kan också betalas upp till 2¼ gånger den aktuella utbetalda pensionsförmånen. Det finns ytterligare två restriktioner för att få skattefri avsättning för de anställda som har anslutit sig till pensionsstiftelser efter juni 1989: den ena är att det sker en samordning med andra pensionsplaner, t.ex. den inkomst- relaterade delen från socialförsäkringen samt att det finns ett tak för den pensionsgrundande lönen: £ 82.200 per år (motsvarande SEK ca 841.700) Placeringsreglerna styrs av stiftelselagen (trust law) för att skydda förmånstagarnas rättigheter. De flesta stiftelser investerar inom ett brett område, beroende av pensionsplanens utformning: förmåns- alternativt premie- bestämd. Reala tillgångar, främst i UK samt utländska aktier är mycket populära investe- ringsinstrument. Under många år har flera pensionsplaner visat stora överskott. Myndigheterna införde därför en ny lag som innebär att överskott i pensionsstiftelser måste skäras ner om de är för stora. Överskottet räknas som för stort om det aktuariella värdet av planens tillgångar överstiger 105% av pensionsåtagandet för gången tjänstetid. Överskotten kan minskas på flera sätt, t.ex. genom förbättrade förmåner, lägre avgifter eller genom att stiftelsen gör en återbetalning av överskottet till arbetsgivaren. 291 TEMA ENGLAND Informationskrav inom livförsäkringsområdet av Ulla Lloyd, Finansinspektionen ¹Rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 om samordning av lagar och författningar som avser direkt livförsäkring och om ändring av direktiven 79/ 267/EEG och 90/619/EEG (tredje livförsäkringsdirekti- vet) (EGT nr L360, 9.12. 1992, s.11 Celex 392L0096). Det tredje livförsäkringsdirektivet¹ uppstäl- ler krav på medlemsländerna att försäkrings- tagare skall ha tillgång till all den information som är nödvändig för att kunna välja den försäkring som bäst motsvarar dennes behov. Direktivet uppställer minimiregler, medan det enskilda medlemslandet naturligtvis får upp- ställa en längre gående reglering i sin natio- nella lagstiftning. I Sverige har dessa minimi- regler, efter bemyndiganden i försäkrings- rörelselagstiftningen, kommit till uttryck i Finansinspektionens föreskrifter och allmän- na råd (FFFS 1995:30) om information röran- de livförsäkring samt sjuk- och olycksfalls- försäkring som meddelats som tillägg till så- dan försäkring. Informationsregler All marknadsföring och försäljning av finan- siella tjänser, inklusive livförsäkringar, om- fattas av the Financial Services Act från år 1986 vilken bygger på att tillsynen över sådan verksamhet vilar på ett antal självreglerande organ. Efter några års diskuterande, kombi- nerad med ett ökat intresse från konsument- skyddsorganisationer, infördes nya informa- tionsregler från den 1 januari 1995. Dessa regler uppställer högre krav på information till försäkringskunderna än direktivets minimi- regler. PIA The Personal Investment Authority, PIA, är nu den organisation som reglerar och tillser att säljare och förmedlare av livförsäkrings- produkter följer överenskomna bestämmel- ser och att kunden får det bästa rådet. De regler som infördes kan i korthet sammanfat- tas enligt följande. Före köp Vid den första kontakten med en presumtiv kund skall förmedlaren tala om för kunden att han är en oberoende förmedlare (Independent Financial Adviser, IFA) eller, om det fråga om en bolagssäljare, att han är knuten till ett visst försäkringsbolag (tied agent) och därför endast säljer detta bolags produkter. Förmedlaren skall sedan inhämta uppgifter om kunden så att han kan ge kunden det bästa rådet (Best Advice). Här förekommer fråge- formulär av varierande omfång och detaljri- kedom, från fyra sidor och upp till 32. De mest omfattande frågeformulären kan ta upp till tre timmar för kunden att fylla i. Försäkringsbolaget måste lämna den pre- sumtive kunden en kortfattad beskrivning av produkten (Key Features). Denna måste vara på maximalt fyra A4-sidor och bl.a. innehålla vissa bestämda uppgifter. När kunden bestämt sig för en viss livför- säkringsprodukt måste bolaget ge denne en handling som anger skälen bakom behovs- analysen och varför förmedlaren eller sälja- ren kommit fram till just denna produkt. Kun- den skall också få en handling som informe- rar om möjligheten att inom 14 dagar ångra sitt köp. Efter köp En personlig illustration över den produkt kunden köpt skall överlämnas till kunden. Illustrationen skall bl. a. visa värdet av för- säkringen vid olika ränteantaganden (5%, 7,5% och 10%). Dessutom informeras kunden om den provision som bolaget betalar ut till förmedlaren. 292 TEMA ENGLAND Försäljning via egen säljkår ”Världens svåraste jobb!” Enligt försäljnings- chefen på Minet House är detta försäljning av livförsäkringar i England. Inte vet jag, men av mina intryck från besöken hos livförsäkrings- bolagen Friends Provident och Sun Alliance Life är jag böjd att instämma i påståendet. Det framgick att bolagen kraftigt dragit ned på den egna säljkåren. Sun Alliance Life hade exempelvis under de senaste åren mins- kat antalet egna säljare från 1 500 till 500. Bolagen verkade prioritera försäljning via mäklare. Ersättningen till mäklare var högre än till egna säljare och jag fick känslan av att försäljningsorganisationen/marknadsstöd till mäklare hade högre status än motsvarande för den egna säljkåren. Förtroendefråga Försäkringssäljare i England sades ha mycket lågt förtroende hos kunderna. Detta har bl.a. sin orsak i ett stort antal feIaktiga försäkrings- lösningar på 1980-talet. Tillsynsmyndig- heterna har därför infört speciella behörig- hetskrav. För att sälja livförsäkringsprodukter måste säljaren ha avlagt godkänd examen. Vad jag förstod motsvarade denna vårt IFU- diplom för fälttjänstemän. Denna policy tycker jag är bra och kommer säkert att vara till nytta för säljkåren! Regelverket Mindre angenämt var det omfattande regel- verk som byggts upp kring försäljning av livförsäkringsprodukter. Innan säljaren kan föreslå en pensionslösning/-produkt är han skyldig att tillsammans med kunden fylla i en s.k ”factfinder”. Omfattningen av densamma varierar mellan bolagen. Tidsåtgången för detta arbete sades ligga mellan 1½ och 3 timmar. Vi såg ett factfinderformulär som bestod av 32 sidor. Det är självklart viktigt att en säljare/rådgivare har relevant information om kunden innan ett förslag presenteras. En- ligt vår bedömning var det här dock en fråga om överdrifter. ”It nearly killed the life insurance market” anmärkte en försäljningschef. Säljaren har därutöver mycket omfattande redovisnings- krav på sitt förslag när han möter kunden andra gången. Ofta skulle säljaren redovisa sitt förslag även inför försäljningschefen före kundmötet. Chefen är nämligen ansvarig för att analysen med tillhörande förslag är korrekt utifrån bolagets policy. Regelverket med dess gene- rösa möjligheter för kunden att vid en senare tidpunkt klaga över försäkringen gav således upphov till en stor rädsla för att göra fel. Enligt uppgift från ett av bolagen kunde en säljchef ej ha fler än 10 säljare under sig, eftersom bl.a. kontrollarbetet tog så lång tid! Säljbefrämjande förhållanden Allt var naturligtvis inte dystert för säljaren. Här följer några iakttagelser som vi bedömde positivt ur säljarens synvinkel: Produkturvalet var stort och med gynnsam- ma villkor för kunden. Socialförsäkringarnas låga ersättnings- nivåer motiverade många att teckna indivi- duella kompletteringsförsäkringar. Betydligt generösare skatteregler och av- dragsmöjligheter för pensionsförsäkringar än i Sverige. Stort utrymme för att teckna individuella tjänstepensioner för anställda. Kollektiv- avtalsförsäkringar såsom AMF fanns inte. Möjligheter att utöver försäkringsdelen även av Stig Christensen, Folksam (i samråd med Kenneth Ibsen, Tryg-Baltica) 293 TEMA ENGLAND ta upp andra former av finansiella tjänster med kunden. Utmärkta PC-program för att enkelt illust- rera olika produkter för kunden. Pga. rädslan från bolagens sida att säljaren ”gör fel” satsades stora resurser på konti- nuerlig fortbildning/träning av säljarna. Försäljning genom mäklare av Tina Elfsson, Länsförsäkringar Stockholm Mäklarmarknaden Mäklare har funnits i England sedan 1700- talet. De har sitt ursprung i springpojkarna som sprang mellan hamnen i London och underwriters på Lloyd´s Coffee shop med information om båtar och laster. Idag står mäklarna för minst 60 procent av försäljningen i England. I Sverige är motsva- rande siffra ca 35 procent. Utan tvekan ser de engelska livförsäkrings- bolagen mäklarna som sin viktigaste distri- butionskanal. Detta förklaras till viss del av den marknadssituation som råder i England. Den skiljer sig markant från den svenska. I England finns ca 500 livförsäkringsbolag som konkurrerar. Den största aktören har ca 10 procents marknadsandel. Kunden har ett enormt utbud av bolag och kan omöjligt sätta sig in i alla produkter och villkor. Mäklaren blir en naturlig företrädare för kunden. Det finns ca 20 000 mäklare i England. Livbolagens organisation Livbolagen är ofta organiserade utifrån distri- butionskanalerna. Distributionskanalen mäk- lare delar vanligtvis upp mäklarföretagen i geografiska områden. Så kallade säljledare ansvarar för kontakterna med upp till 100 mäklare var. Till exempel kan ”alla svenska mäklare” ingå som en del i säljledarens an- svarsområde. Tyngdpunkten läggs på per- sonliga kontakter istället för på hela mäklar- företaget. Hårdare krav på mäklarna För bara 7–8 år sedan kunde i princip vem som helst bli mäklare i England på en vecka. Nu har kraven däremot stramats upp och det finns ett rigoröst regelverk kring försäljning av liv- och pensionsprodukter som även gäl- ler mäklarna. Lagstiftningen kring mäklare är mycket tydlig när det gäller opartiskheten. Mäklarna är s.k. Independent Financial Advisers (IFA). De måste följa ”The Financial Service Act”, från 1986. Mäklaren måste vidare följa PIA, Personal Investment Authority, när det gäller pen- sionsplaceringar. Avgörande konkurrensfaktorer Ekonomisk styrka och bra förvaltning Det är många faktorer som spelar in när mäklaren väljer försäkringsgivare för sina kunder. De undersökningar som jag tagit del av visar dock entydigt att mäklarna anser att livbolagens ekonomiska styrka och historiska förvaltning av pensionskapital bedöms som mycket viktigt vid val av livförsäkringsgivare. Kostnadsuttag och premienivåer priorite- forts. ”You must know your customers” var försälj- ningsrådet från chefen för Minet House. Ett nog så gott råd för oss säljare att beakta! 294 TEMA ENGLAND ras också högt bland de faktorer som påverkar valet. Premieskillnader blir mycket tydliga genom den databas , ”the Exchange”, som fungerar som hjälpmedel för de engelska livmäklarna. Mäklarna lägger in kundens förutsättningar och väljer en försäkringsform. Genom the Exchange visas då en förteckning över livför- säkringsbolag sorterade utifrån premienivå. Service och kompetens Även servicenivån prioriteras högt. I begrep- pet service ryms mycket. Mäklarna har i un- dersökningar bland annat uppgett nyteck- ningsadministration, tillgänglighet, kommu- nikation och information, attityder, flexibili- tet, provisionsadministration, produktrådgiv- ning och säljstöd. När vi bryter ner begreppet service och ber mäklarna prioritera vad i begreppet service som är viktigt är det, något förvånande, miss- tagen som får högst prioritet. Mäklarna anser att det är av stor vikt hur bolagen åtgärdar eventuella misstag och felaktigheter. Att snabbt åtgärda fel och så tidigt som möjligt underrätta mäklaren om fel, är mycket viktigt. Information om eventuella förseningar är viktigt liksom snabb premiedebitering och kompetenta kontaktpersoner. Attityden hos kontaktpersonerna har också stor betydelse. Livbolagets kontaktpersoner Av undersökningarna framgår vad mäklaren anser är viktigt i relationen med bolagets mäklarkontakter. Att kontaktpersonerna fung- erar som bollplank vid problemställningar är mycket viktigt, liksom att kontaktpersoner håller mäklaren välinformerad om nyheter och produkter. Att frågeställningar och ärenden behandlas snabbt och att beslut fattas utan dröjsmål är också viktigt för mäklarna. Kontaktpersonen förväntas vidare tillhanda- hålla specialistkunskap inom olika områden samt ge säljstöd och säljidéer. Enligt mäklarna hamnar provisioner och hur känd försäkringsgivaren är, långt ner på listan över vilka faktorer som spelar in när mäklaren köper produkter för sina kunders räkning. Försäkringsbolagens uppfattning är att provisioner har betydelse vid val av för- säkringsgivare. Provisioner Det är självklart att den ersättning som mäk- laren får för sitt jobb spelar in vid valet av försäkringsgivare, så länge som mäklarens inkomst uteslutande utgörs av provisioner. För 5–6 år sedan kunde mäklarna förhandla fram trappor för provisionen. Idag är detta omöjligt enligt de engelska livbolagen. Däre- mot betalas olika mäklare olika mycket. Vad som avgör detta är mäklarens ställning. Stora mäklare kan förhandla fram bättre provisions- avtal än små pga. sina volymer. Min bedömning är att kundens kännedom om bolaget är viktigare än vad som framgår av mäklarnas svar. Både mäklarna och deras kunder påverkas av försäkringsbolagens marknadskommunikation. Sammanfattning För att finnas med som alternativ vid mäkla- rens avgörande diskussion med kunden om val av försäkringsgivare måste livbolaget ha stark ekonomi. bra förvaltning. kostnadseffektiv organisation. konkurrenskraftiga premier. bra service – positiva attityder, hög kom- petens. marknadsanpassade produkter. Det underlättar dessutom om varumärket är känt och provisionen är marknadsmässig. Källor: Intervjuer med representanter för Friends Pro- vident, Sun Alliance, Minet, William M. Mer- cer Ltd, Colburn French & Kneen Ltd, The Chartered Insurance Institute.