Marknadsuppförandetillsyn ─ en avdelning på Finansinspektionen

Verksamhetsområdet Konsumentskydd på Finansinspektionen (FI) utövar tillsyn inriktad på konsument- och investerarskydd på finansmarknaden. Det finns en tillsynsavdelning, en rättsavdelning och en avdelning för konsumentkontakter. Tillsynsavdelningen inom detta verksamhetsområde kallas för Marknadsuppförandetillsyn och har som mål att stärka konsumentskyddet på hela finansmarknaden. För att få reda på lite mer om hur deras arbete går till, har Nft träffat Helena Thessén, som är jurist men som jobbar som finansinspektör på den avdelningen.

Helena har jobbat drygt fyra år på FI och hade innan dess varit många år på Skandia. Hon arbetar både med bank- och försäkringssektorn, och har just nu hand om många frågor kring IDD och Priips.

─ Vår avdelnings huvuduppgift är att identifiera och analysera riskområden, som är viktiga för konsumentskyddet. Vårt huvudsakliga fokus ligger på uppförandefrågor, berättar hon.

Rågång mellan Konsumentverkets och Finansinspektionens ansvar

Men även Konsumentverket har ju ansvar för tillsyn inom konsumentskyddet på försäkringsområdet. Var går då gränsen mellan KV och FI?

Här finns en tydlig rågång. KV ansvarar för tillsynen av den marknadsföring som försäkringsdistributörerna bedriver och FI arbetar med egentligen med alla andra frågor. I den nya föreskriften framgår det också att kunden ska få information om denna rågång.

Många ärenden kommer in genom att konsumenterna hör av sig till FI. I de flesta fall lämnar vi vägledning om till vem kunden bör vända sig , men vi registrerar alltid den fråga som kommit in. Om det skulle visa sig att många konsumenter tar upp samma frågeställning, kan FI ta ett initiativ att göra en tillsynsaktivitet.

Mer precist vilken information kunden har rätt till

Vad har då det nya regelverket inneburit?

Helena pekar  på flera nyheter när det exempelvis gäller ersättningssystem, information och dokumentation. En försäkringsdistributör måste exempelvis informera konsumenten om en ersättning måste betalas tillbaka i sin helhet eller delar av den om konsumenten slutar att betala premien. Det har blivit mycket mer precist vilken information jag som kund har rätt till och inom hur pass god tid jag ska få den. Ju mer komplexa produkter det handlar om, desto mer tid behöver jag för att sätta mig in i produkten. Det kanske inte bara krävs ett, utan flera möten, innan jag kan fatta ett tillräckligt underbyggt beslut.

En annan sak som blivit mer uppstyrt, är information vid korsförsäljning. Det har inte varit så transparent tidigare, men nu måste både försäkringsbolagen och förmedlarna kunna redovisa alla delarna i paketet och det måste också göras på ett sådant sätt att kunden förstår vad han eller hon köper. Det finns även ett kopplingsförbehåll som innebär att säljs en produkt tillsammans med en försäkring och försäkringen är av underordnad betydelse, ska konsumenten erbjudas att köpa produkten utan att behöva köpa försäkringen.

Kunden kan naturligtvis välja ett annat sätt för att få informationen, men default är information på papper, betonar Helena. Det framgår redan i direktivet. Det räcker inte med att hänvisa till en hemsida. Förmedlaren måste då säkerställa att kunden kan ta emot informationen. Har kunden t.ex. tillgång  en mejladress för att kunna ta emot information via mejl?

Förmedlaren får inte heller lämna råd om t.ex. fondandelar utanför försäkringsskalet.

När det gäller intressekonflikter, krävs det en tydlighet kring vilken roll och vilka intressen förmedlaren har. Ledstjärnan är att alltid hålla kundens bästa för ögonen.

─ Jag tror att genom den nya lagstiftningen och de nya föreskrifterna finns det goda förutsättningar för att den typ av rådgivning som inte är OK och inte har kundens bästa för ögonen, kommer att minska, anser Helena.

Inspektioner planeras på årsbasis

De inspektioner som FI gör kan ibland röra fall som dyker upp under resans gång, men huvudsakligen arbetar man efter en årsbaserad planering som är riskbaserad.

När ett nytt regelverk ska implementeras, görs vanligen en tillsynsaktivitet efter ca 6-12 månader. Avsikten är att se hur branschen gjort implementeringen. Just nu sker en tillsynsaktivitet av Priips (EU:s nya förordning om faktablad för paketerade försäkrings- och investeringsprodukter för icke-professionella investerare).

─ Vi ville se hur branschföretagen har tolkat regelverket. Kartläggning som vi gör, ska resultera i en rapport i slutet av året.

Finansinspektionen har länge kommunicerat resultatet av sina tillsynsaktiviteter i olika former av rapporter.  Nytt för 2018 är att när man gör en tillsynsinsats, så kan man skriva en s.k. tillsynsrapport som rör ett mer begränsat område. Den rapporten kan vara mer specifik, än de traditionella, längre rapporterna. Syftet med detta är bland annat att nå ut till fler företag än de som omfattades av aktiviteten.

─ För oss är det viktigt att kunna sprida våra erfarenheter från tillsynen så att alla företag får goda möjligheter att förbättra sig, säger Helena och fortsätter:

─ Vår generaldirektör vill att FI ska vara kommunikativ gentemot branschen. Det handlar mycket om att ha en dialog med företagen. Det kan t.ex. finnas behov av förtydliganden, om vi märker att många missförstår delar av regelverket.

Viktigt att rättssäkerheten garanteras

Vad händer då om FI anser att något företag brutit mot gällande regelverk?

Eftersom det är viktigt att rättssäkerheten garanteras, finns det en särskild process för undersökningar av det slaget. Innan en sådan process inleds, är det nödvändigt att göra hemläxan rätt från början, dvs. att noga kontrollera vilken eller vilka regler som man ska undersöka ifall ett företag ev. har brutit mot.

─ Misstänker vi att det kan handla om en regelöverträdelse, så kan vi starta en undersökning. Om det finns en brist men den inte är för allvarlig så avslutas normalt undersökningen med en skrivelse till bolaget där vi påpekar bristerna och att bolaget behöver vidta åtgärder. Om bristen är allvarlig kan undersökningen istället övergå i en process som kan leda fram till ett ingripande (sanktion) mot bolaget. För detta finns detta finns det också en särskild process och under denna skickas bland annat skrivelser fram och tillbaka mellan företaget ifråga och FI för att säkerställa att fakta är klarlagda. Det kan även finnas behov av att träffa bolaget ifråga för att säkerställa att ärendet blir tillräckligt utrett för att kunna göra ett ingripande. Detta har med rättssäkerheten att göra, berättar Helena. I slutänden är det styrelsen för FI som fattar beslut om vilken typ av sanktion det kommer att bli fråga om. Det finns en hel skala av sanktioner, där de tuffaste handlar om återkallande av tillståndet.

─ I de fallen gäller det för oss att ha en plan B för hur kunderna ska tas om hand. Vi måste även göra en konsekvensanalys för att se hur sanktionen påverkar både kunderna och det finansiella systemet.

Europeiskt perspektiv

Många frågor är i dag gränsöverskridande i dubbel bemärkelse. Ofta handlar det om produkter från såväl försäkringsföretag som banker och värdepappersbolag. Därutöver tillkommer att många frågor är internationella.  Helena arbetar med både bank- och försäkringsfrågor, både nationellt och internationellt. Och alltfler av Helenas arbetsuppgifter har också ett europeiskt perspektiv. På EU-nivå finns en ständig kommitté om konsumentskydd och finansiella innovationer (SCConFin), med undergrupper som exempelvis arbetar med betaltjänster, grundläggande betalkonton, finansiell utbildning, produktingripande, ansvarsfull utlåning och hantering av obetalda skulder.. Helena sitter i den kommittén som FI:s representant.

​Carl-Henrik Knutsson