”Det finns inga sjukdomar. Det finns bara symtom!”
Det här är ett drastiskt och kontroversiellt uttalande, hämtat från en webbintervju med den amerikanske läkaren Mark Hyman, som är ledare för det nya centret för funktionell medicin vid Cleveland Clinic i Ohio. Långt ifrån alla tillskyndare av funktionell medicin skulle hålla med Hyman, men hans uttalande kan ändå ses som en ”vägskylt” för vad den här medicinska inriktningen står för – alltså att sjukdomar presenteras med symtom på ett antal underliggande tillstånd som inflammation, oxidativ stress och felaktig respons från immunförsvaret.
Mer precist är funktionell medicin en vetenskapsbaserad utveckling av skolmedicinen som är på frammarsch i USA. Enligt Nordiskt nätverk för personanpassad livsstilsmedicin, NNPLM, (http://nnplm.org) söker den funktionella medicinen efter de utlösande faktorer som gett upphov till ett visst kliniskt tillstånd och de faktorer som gör att tillståndet består. Den tar sin utgångspunkt i att vi alla är biokemiskt olika och har skilda behov på grund av det unika samspelet mellan gener och miljö. Nära samarbete mellan läkare och patient.
Nytt synsätt
Per Båtelson, välkänd vårdentreprenör som startade Capio, är en av förgrundsgestalterna i Sverige när det gäller funktionell medicin. Han är bl.a. ordförande i NNPLM.
– Man kan säga att det är ett nytt sätt att se på hälsa respektive sjukdom. Inom funktionell medicin tar man symtomen på stort allvar redan på ett tidigt stadium. Istället för att bara dämpa symtomen, används modern teknik sprungen ur de molekylärmedicinska landvinningarna. Fokus ligger på att utifrån brister hos patienten, söka hitta en balans hos denne.
Påståendet att dagens vård av kroniska sjukdomar främst handlar om symtomlindring kan verka provocerande. Kerstin Brismar på Karolinska institutet (KI), som leder en studie med anknytning till funktionell medicin (se längre fram i artikeln), vänder sig delvis mot det begreppet och vill förtydliga att man inom endokrinologin självklart inte endast behandlar symtom: En läkare som exempelvis ordinerar insulin till en patient med typ 2-diabetes behandlar orsaken – alltså nedsatt insulinproduktion, och inte endast symtom – trötthet, viktminskning, illamående och törst, som försvinner när patienten får insulin.
Tittar på patientens historia
Företrädare för funktionell medicin (FM – se www.nnplm.se) menar att det som skiljer sig från dagens vårdmetodik är att man tittar längre tillbaka i patientens historia. Man ställer sig frågan ”varför?”, t.ex. Varför är insulinproduktionen nedsatt?
Svaret eller svaren på den frågan är den egentliga orsaken till sjukdomen. Ofta har svaret att göra med patientens livsstil. Om en person äter dålig kost och ägnar sig åt för lite fysisk aktivitet kan bukspottkörtelns insulinproduktion tvingas gå på högvarv tills bukspottkörteln inte längre orkar tillverka allt insulin som behövs för att ta hand om den konstant höga sockerhalten i blodet. Teoretiskt skulle även felaktig kost orsaka inflammation som drabbar bukspottskörtelns insulinproducerande celler.
Miljögifter är en annan bidragande faktor. Därför tittar man också på patientens exponering för exempelvis tungmetaller, hormonstörande ämnen i plaster och andra skadliga kemikalier.
Hälsa och sjukdom kan ses som de yttersta ändarna längs ett kontinuum. Om du är frisk behöver du ingen medicinsk behandling. Om du är sjuk behöver du behandling. Men inom funktionell medicin omfattar det här kontinuumet också en gråzon där man varken är helt sjuk eller helt frisk.
Målet i livsstilsmedicinen är att fånga upp patienter redan i den här gråzonen, så långt uppströms som möjligt, eftersom det ofta är mycket lättare att förebygga att tidiga symtom utvecklas till sjukdom än att bota sjukdomen när den väl har uppstått.
Metodiken inom funktionell medicin handlar om ett nära samarbete mellan läkare och patient. Varje patient är unik och därför skräddarsys behandlingen efter individens biokemi, genetik och livsvillkor.
– Det handlar om att förstå samband som läkarvetenskapen tidigare inte har förstått. Bl.a. är det fråga om att vi människor de senaste femtio åren har fått en försämrad livsmiljö i form av t.ex. ökad stress. Men det är också fråga om livsstil och genetiskt betingade faktorer.
Helhetsbild istället för en specialitet i sänder
Per Båtelson pekar på att många människor har näringsmässiga obalanser som kan ge nedsatt fysisk funktion i mer eller mindre utsträckning. Felaktig kost som försämrar tarmfloran och orsakar så kallad läckande tarm kan bidra till många olika kroniska besvär. Och många av de somatiska sjukdomarna påverkar psyket, eftersom hjärnan är extremt känslig för obalanserna i kroppen. Det kan leda till bl.a. sömnsvårigheter och depression.
Tanken är att vårdgivaren ska inrikta sig på att koppla ihop sjukdomstecken till en helhetsbild, istället för att vårda ett symtom via en specialitet i sänder. På det sättet vill man uppnå en effektiv, proaktiv och hållbar vård som är långsiktigt lönsam.
– Självklart innebär det här en enorm utmaning för professionen och för den befintliga vårdapparaten. Jag sticker inte under stol med att det är fråga om ett helt nytt arbetssätt, konstaterar Per Båtelson.
Och visst finns det olika åsikter i läkarkåren om den här behandlingsmetoden, både motståndare och företrädare. Per Båtelson påpekar att de läkare som har en närmare koppling till molekylärbiologin har haft lättare att ta till sig de nya rönen.
Samtidigt har det i USA vuxit fram något av en folkrörelse kring funktionell medicin. Inte minst försäkringsbranschen har tvingats förhålla sig till detta. Många försäkringsbolag är positiva, men även här är meningarna delade och ibland att betrakta som avvaktande.
Aktuell studie med anknytning till funktionell medicin
I Sverige finansierar Skandia, Länsförsäkringar och EuroAccident en klinisk prövning med anknytning till funktionell medicin. Kortfattat kan man säga att undersökningen kommer att rikta in sig mot patienter med nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) som får sköldkörtelhormon men som ändå har symtom som trötthet, diffus värk och viktproblem trots normala värden.
– Det är oklart vad som ligger bakom det här tillståndet, som oftast drabbar medelålders. Patienterna blir ofta sjukskrivna och lider av värk och uttalad trötthet. Symtomen stämmer inte med fibromyalgi och vi måste därför vara förutsättningslösa i det kommande arbetet, säger Kerstin Brismar som leder studien. Hon är känd för bl.a. sin diabetesforskning och 5:2-dietstudien.
Kerstin Brismar berättar att specialisterna (endokrinologerna) vanligtvis inte tar emot dessa patienter, eftersom det inte finns någon tydlig endokrinologisk diagnos.
Femton patienter kommer att rekryteras till studien (som har det fullständiga namnet Personanpassad livsstilsmedicin vid läkemedelsbehandlad primär hypotyreos med kvarstående symtom), som genomförs enligt den funktionella medicinens helhetskoncept
– Studien kommer att kretsa kring kost, motion, stresshantering och kunskapsuppbyggnad. Det blir föreläsningar, träffar med rehabläkare och enskilda samtal med psykologer. Vi kommer att ta blod- och urinprover och söka svaret på frågan om det finns en koppling till någon biologisk markör.
Kerstin Brismar har arbetat på Sophiahemmet i några år och där kommit i kontakt med den här patientgruppen. Hon konstaterar att det tar tid att hjälpa patienterna.
– Det handlar om individuella insatser och behandlingen kan ta ett år eller så. Enligt min erfarenhet är det fråga om att förstå, bry sig om och lyssna in. Ibland har patienterna egna lösningar.
Studien beräknas komma igång i maj 2016 och ska vara klar runt årsskiftet 2016/17.
Kan vara tänkbar behandlingsmetod
Varför kan det då finnas ett intresse i försäkringsbranschen för den här studien av livsstilsåtgärder? En av delfinansiärerna till ovanstående studie är Skandia.
– För oss är det fråga om att kunna hjälpa kroniskt sjuka patienter med kvarstående symtom där den klassiska medicinen gått bet. Den här studien riktar in sig på en patientgrupp där funktionell medicin skulle kunna vara till hjälp, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, och fortsätter:
– Skulle det visa sig att den faller väl ut, finns det en rad andra diagnoser där man kan fundera över ifall funktionell medicin är en tänkbar behandlingsmetod. Men vi är samtidigt helt klara över att det finns delade meningar om förtjänsterna med funktionell medicin.
Livsstilsfrågor handlar om kunskapsbakgrund
– Som vanligt är det den mer utbildade delen av befolkningen som tagit del av – och tagit ställning till – de här nya rönen. Samtidigt finns det kanske andra delar av befolkningen som i högre grad skulle kunna dra nytta av dem. Livsstilsfrågor handlar i hög grad om kunskapsbakgrund hos den enskilde, betonar Per Båtelson.
I dagsläget får patienten själv stå för hela behandlingskostnaden. Per Båtelson menar att det finns så stora fördelar med funktionell medicin att staten borde engagera sig. För att skapa en mer jämlik vård, anser han att den här behandlingsmetoden skulle inrymmas inom den offentliga vårdfinansieringen.
Men vägen dit är troligen lång, vilket även Per Båtelson är väl medveten om. Förutom att det finns delade meningar inom läkarkåren, är den trånga sektorn bristen på utbildad vårdpersonal. I dagsläget kan man endast få tilläggsutbildning i USA, där det går att få certifiering vid Institute for Functional Medicine (IFM) i Seattle. Det finns ett intresse från IFMs sida att etablera sig i Europa, men hittills har inga beslut fattats. Bragé-kliniken i Stockholm har stöd av SLL och bedriver liknande vård.
– När det gäller det politiska intresset för funktionell medicin, är intresset svalt. Den här gruppen är svårast att övertyga – kanske för att perspektivet sällan sträcker sig över en mandatperiod, konstaterar Per Båtelson till sist.
Diskutera gärna artikeln på vår Facebook-sida!