Jämställda pensioner kräver ändringar i socialförsäkringarna

I ett försommarfagert Stockholm höll Svensk Försäkring sin traditionsenliga årsmöteskonferens. Över 140 deltagare hade mött upp för att under en förmiddag få lyssna till anföranden och vara med i diskussionen på temat Pensioner och långsiktigt försäkringssparande.

Svensk Försäkrings VD Christina Lindenius inledde konferensen med att konstatera att detta är ett högaktuellt diskussionsämne – inte bara bland dem som jobbar med dessa frågor. Det har även blivit en het fråga i bland annat förhandlingar om nya kollektivavtal.

– Det kanske beror på att det är först nu som vi börjar se de verkliga effekterna av det nya pensionssystemet, inte minst med tanke på att ansvaret i det har flyttats över från stat och arbetsgivare till den enskilde.

Stora skillnader mellan män och kvinnor

Christina Lindenius berättade att Svensk Försäkring har tittat på kompensationsgraden, dvs. på den totala pensionen i förhållande till slutlönen, för ett stort antal individer födda mellan 1950 och 1959. Det rör sig om personer som under 2015 gjort en pensionsprognos i minpension.se. Från den studien kan man göra fyra observationer:

1. Kompensationsgraden ligger under den som angavs när det nya pensionssystemet infördes. Det är många som tycker det vore rimligt med en nivå på 75-80 procent, men det verkliga snittet ligger snarare på 60 procent – eller t.o.m. därunder.
2. Spridningen bland individerna är stor, framförallt i intervallet mellan 20 000 och 40 000 kr i slutmånadslön.
3. Det är stora skillnader mellan män och kvinnor. Detta har inte att göra med pensionssystemet, utan speglar ett ojämställt yrkesliv.
4. Det ser ut som om många får en högre pension än slutlön, men detta är kopplat till garantipensionen. 56 procent av kvinnorna och 17 procent av männen uppbär garantipension, vilket gör att incitamentet till arbete blir låg.

Tjänstepensionens betydelse

Vad kan vi då göra för att vidmakthålla ett pensionssystem som upplevs vara bra? Christina Lindenius betonade att det inte finns någon anledning att förändra grundförutsättningarna.

– Däremot finns det antal saker som vi behöver tänka på. Till dessa hör:

1. Det är viktigt att lyfta fram betydelsen av tjänstepension. 10 procent av de förvärvsarbetande har ingen sådan, vilket kanske inte låter så mycket. Men det motsvarar faktiskt ca 450 000 personer. Och det handlar bl.a. om många unga som arbetar i nya branscher, något som de kan få svårt att hämta upp senare i livet.
2. Avgiftsnivå och avsättningar är väldigt olika för olika personer. Man bör fundera över möjligheterna att, på individens initiativ, kunna växla bruttolön mot pensionsavsättningar även om så kallad löneväxling inte är lönsamt för alla.
3. Det behövs insatser inom andra politikområden för att hantera de utmaningar som finns i samhället. Hur kan vi få ett mer jämställt yrkesliv? Hur kan vi fler att arbeta heltid?
4. Det var förvånansvärt att man tog bort avdragsrätten för individuellt pensionssparande, utan att någon egentlig analys av behovet av ett ökat sparande. Incitament för privat pensionssparande behövs. Ett förslag kunde vara att det som individen själv sparar, matchas med ett lika stort belopp från staten. Det kan minska trycket på andra bidragssystem.

Nio delprojekt redovisas snart

– Det är dags att inte längre sitta still i båten, utan istället att anlysera vad som hänt och sedan ta nödvändiga politiska initiativ, konstaterade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i sitt anförande. Hon fortsatte:

– Det samarbete som vi har inom Pensionsgruppen är en styrka. Det finns en bred politisk uppslutning och samsyn över blockgränserna kring hur viktigt det är att slå vakt om pensionssystemet.

Socialförsäkringsministern pekade på att det är få andra politikområden som så tydligt speglar ojämställdheten än socialförsäkringssystemen, även om det i botten finns ett neutralt pensionssystem. Sedan i maj 2015 har Pensionsgruppen därför initierat nio delprojekt, som ska redovisas i slutet av juni 2016:

1. Analys av pensionsgapet
2. Grundskyddets betydelse
3. Utträdesmönster för kvinnor och män
4. Deltidens betydelse för pensionsgapet
5. Tjänstepensionens betydelse för pensionsgapet
6. Efterlevandepensionens betydelse nu och i framtiden
7. Delad pensionsrätt
8. Överföring av premiepensionsrätt mellan makar
9. Pensionsrätt för barnår och studier

Men det behövs mer, enligt Annika Strandhäll.

– Föräldraförsäkringen, dagisutbyggnaden och särbeskattningen var tre av de viktigaste reformerna under 70-talet för att öka jämställdheten. Men många kvinnor går fortfarande ner i arbetstid under den tid barnen är små. Kvinnorna har i genomsnitt 3,6 miljoner kr mindre i livsinkomst än männen.

Regeringen har därför tillsatt en stor utredning kring en ny och modern föräldraförsäkring. Man har också gjort stora satsningar på att minska kvinnors ohälsa.

Medellivslängden påverkar pensionssystemet

Socialförsäkringsministern betonade också medellivslängden som en faktor som påverkar pensionssystemet:

– Medellivslängden ökar snabbare än vad vi 1994 trodde skulle ske. Prognosen då var en ökning med ett år under de kommande tjugo åren. I verkligheten blev ökningen 2,4 år.

Hon konstaterade att det finns en insikt om att vi måste skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv, när medellivslängden nu ökar. Regeringen för just nu en dialog med arbetsmarknadens parter och i höst kommer den här frågan tillbaka till Pensionsgruppen.

Annika Strandhäll pekade även på att tjänstepensionen är något som driver på skillnaden mellan män och kvinnor.

Mycket vi missbedömer

Katarina Nordblom, docent vid Handelshögskolan i Göteborg, gav konferensdeltagarna en inblick i vad forskningen säger om de bakomliggande faktorerna till privat sparande.

– Det handlar om att utjämna konsumtionen över livscykeln, vilket när det gäller pensionssparandet innebär att vi lägger undan pengar under våra yrkesverksamma år.

Hon menade att detta rent teoretiskt skulle kunna fungera utan ett pensionssystem, men så enkelt är det inte i praktiken:

– Det är mycket vi missbedömer, inte minst vår förväntade livslängd. Men även vår förväntade inkomstutveckling är svår att bedöma, liksom vilka politiska beslut som kan komma.

Katarina Nordblom pekade på att det även finns andra, beteendemässiga skeenden som har betydelse för vårt långsiktiga sparande. Inte minst beter sig kanske människor inte så enkelt och rationellt, som man skulle kunna tro.

– Viktigast är ändå vad som händer ”här och nu” och som påverkar såväl sparande som pensionsålder:

• Vi sparar inte så mycket som vi borde
• Många valmöjligheter kan leda till inga val (jämför PPM-diskussionen)
• Over-confidence – man tror att man är bättre än marknaden och tar därför för stora risker i sitt placerande
• Statusjakt gör att man försöker konsumera mer än andra och därmed sparar man för lite
• Referenspunkter som 65 år spelar fortfarande stor roll för den faktiska pensionsåldern

(Läs gärna även den sammanfattning av konferensen som finns på Svensk Försäkrings hemsida: http://www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/I-fokus/Artiklar1/Kategorier/2016/Arsmotet-2016-Pensioner-och-langsiktigt-forsakringssparande/. I den återges även innehåll i konferensen, som inte finns med i denna artikel.)