Så här i semestertider kan det vara särskilt aktuellt att se över sitt reseskydd, om du funderar på att resa utomlands. Även du som själv arbetar i försäkringsbranschen – men kanske inte just med reseförsäkringar- kan få frågor om reseskyddet. Det kan därför vara värt att friska upp minnet.
Det finns en del fallgropar som det kan vara värt att vara uppmärksam på. Vi har frågat Gabriella Hallberg, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå, vad det är för frågor inom det här området som människor har när de hör av sig till byrån.
Vad händer efter 45 dagar?
– En av de vanligaste frågorna kan jag illustrera med hjälp av ett exempel. Det är en mamma eller pappa, som ringer för sitt barns räkning. Barnet befinner sig utomlands och har glömt att förlänga sitt reseskydd inom ramen för hemförsäkringen. Vad ska man göra?
Gabriella konstaterar att det här en besvärlig situation. Normalt upphör reseskyddet efter 45 dagar och att förlänga det när man befinner sig utomlands kan vara näst intill omöjligt.
– Många tänker att ”det här händer inte mig” och glömmer bort att en utebliven försäkring kan medföra mycket stora kostnader för en själv, t.ex. för hemtransport med ambulansflyg. Det skydd som man har i andra EU-länder via Försäkringskassan, räcker bara till sjukvård. Och vid resor längre bort, vilket blir allt vanligare, har man inte heller det skyddet.
Problem med ofullständiga läkarintyg
En annan vanlig fråga rör läkarintyg som man fått utomlands. Gabriella berättar att dessa kan vara ofullständiga när det kommer till att få ersättning från försäkringsbolaget. På intyget ska det t.ex. tydligt framgå att man blivit ordinerad vila på rummet, för att man ska få ersättning för outnyttjad resekostnad.
Apropå läkarintyget, är det viktigt att komma ihåg att ersättning från försäkringsbolagen normalt sett endast fås vid akut sjukdom. För kroniska sjukdomar krävs vanligtvis att man ska ha varit symptomfri minst sex månader, om det ens ersätts.
Även frågor kring avbeställningsskyddet är vanliga. Likaså vid avbeställning av resa krävs uppvisande av läkarintyg, för att få tillbaka ersättning för resans belopp från försäkringsbolaget. Enligt Gabriella finns det en hel del okunskap kring förhållandet mellan vad som täcks av hemförsäkringen och det som reseförsäkring vid köp via kort kan ge.
Kortförsäkring bra komplement
– Generellt sett kan man säga att kortförsäkringen ofta är ett bra komplement till det skydd som hemförsäkringen erbjuder. Kortförsäkringen erbjuder bland annat ett avbeställningsskydd före resan, men man ska komma ihåg att den normalt sett endast gäller själva resekostnaden. Eftersom det blir allt vanligare med dyrare långresor, kan det också vara idé om man skall ut och resa att se över de beloppsgränser som finns gällande avbeställningsskyddet.
Självklart går det att teckna ett bredare avbeställningsskydd än det som ingår i kortförsäkringens reseskydd. Normalt sett ingår ett avbeställningsskydd för familjemedlemmar på resa. Skulle någon i familjen bli sjuk täcks detta av försäkringen. Men om man reser med en vän, finns inte samma skydd och det kan då vara värt att komplettera.
Två slags åtgärder
Vad är det då för saker som man behöver göra, för att resenärerna ska få bästa möjliga skydd vid en utlandsresa?
– Det behövs två slags åtgärder. Å ena sidan gäller det för branschen att fortsätta arbetet med att öka transparensen. Det språk som bolagen använder sig av gentemot sina kunder måste bli enklare och tydligare, säger Gabriella och fortsätter:
– Å andra sidan måste jag som resenär ta ansvar för att försöka sätta mig in i de villkor som gäller vid en utlandsresa. Det är viktigt att komma ihåg att reseskyddet i en vanlig hemförsäkring inte gäller vid arbete eller studier utomlands. Inte heller gäller det vanligen i samband med att jag ägnar mig åt riskfyllda aktiviteter. För att ge ett konkret exempel: snorkling går bra, men inte djuphavsdykning. Sedan går det alltid att lösa separata försäkringar, som täcker mitt behov. Och väldigt viktigt är att förlänga reseskyddet före det befintliga har gått ut, om du skall stanna utomlands längre än planerat på resan.
Vilket råd skulle du då vilja ge en utlandsresenär?
– Innan jag ger mig ut på en utlandsresa finns det ett antal frågor som jag bör fundera över. Till dem hör: Vad är syftet med min resa, hur länge ska jag vara borta och med vilka tänker jag mig att resa? Utifrån svaren på dessa frågor bör jag sedan se över mitt reseskydd.
Staten betalar inte för hemtransporter
Vikten av att ta reda på vilket reseskydd man har, är något som bekräftas när vi träffar departementssekreterare Patrick Nilsson på UD. Utifrån en opinionsundersökning som UD låtit göra, har 9 av 10 svenskar en hemförsäkring. Men det är bara 6 av 10 som vet vad som ingår i den.
Om det finns någon svensk medborgare (eller någon som har permanent uppehållstillstånd i Sverige) blir nödställd utomlands – dvs. sjuk, avliden, frihetsberövad eller den som råkat ut för ett brott – är det normalt den lokala ambassaden som man vänder sig till för att få hjälp. Ambassaden har till uppgift att hjälpa den nödställde eller dennes anhöriga, att i första hand klara ut sin situation på egen hand. Detsamma gäller den som behöver hjälp vid ärenden som rör avlidna eller där ett frihetsberövande har skett.
Ambassaden kan sedan göra bedömningen att fallet är så allvarligt att man kontaktar UD. Det sker i ca 2000 fall årligen. Detta ska ses i perspektivet att vi svenskar årligen gör ca 15 miljoner utlandsresor (med övernattning).
– Det finns en missuppfattning om att staten, med hjälp av ekonomiskt stöd, kan lösa situationen för den enskilde. Vi betalar t.ex. inte för hemtransporter av sjuka. Vi vill att den som drabbats i första hand ska lösa sin egen situation och där kan vi hjälpa till. Men vi ger inga ekonomiska bidrag, utan vi kan – i mycket få fall, där andra möjligheter uttömts – lämna ett kortfristigt lån, berättar Patrick Nilsson.
Sådana lån har en mycket kort återbetalningstid. Och det är inte fråga om några avbetalningsplaner.
Det finns andra missuppfattningar. Hälften av de tillfrågade i den tidigare nämnda opinionsundersökningen, trodde att staten bekostar hemtransport vid dödsfall utomlands. Så är inte fallet. Vid dödsfall kan staten, om alla andra möjligheter är uttömda, ge lån för en värdig lokal begravning. Det handlar om ytterst få fall per år.
Endast för dem som bor och verkar i Sverige
Patrick konstaterar att många människor missar det konsulära hemvistbegreppet. För att överhuvudtaget kunna få ett lån av staten i de här sammanhangen, så hjälper det inte att vara skriven i Sverige. Efter ett år betraktas personen som utvandrad, om han eller hon har sin permanenta hemvist i annat land.
– Det stöd vi kan ge, är i första hand avsett för den som bor och verkar i Sverige.
Ett annat fall som Patrick tar upp, gäller den som har permanent uppehållstillstånd i Sverige och är fast boende där. Beroende på vad personen råkar ut för kan UD ha begränsade möjligheter att bistå. Ofta för att det andra landet kanske inte accepterar dubbelt medborgarskap.
Även Patrick betonar hur viktigt det är att se över sina försäkringar inför utlandsresan. Och att också granska villkoren.
– Alkoholpåverkan kan innebära att försäkringen inte är täckande. Och reser du till ett land, som UD har avrått från att resa till, är det oftast så att en vanlig reseförsäkring eller hemförsäkring inte gäller, säger Patrick till sist.