Intervju med Jessika Roswall, EU:s kommissionär för Environment, Water Resilience and a Competitive Circular Economy
EU:s strategi för en mer konkurrenskraftig cirkulär ekonomi (Competitive Circular Economy) förändrar spelreglerna för näringslivet – och försäkringsbranschen är inget undantag. När nya krav på hållbarhet, resurseffektivitet och riskhantering växer fram, får försäkringsbolagen en allt viktigare roll i att möjliggöra omställningen. Detta öppnar både för nya affärsmodeller och fördjupade riskbedömningar i takt med att cirkulära lösningar etableras.
Vi har bett EU:s kommissionär Jessika Roswall att ge sin syn på hur strategin kan tillämpas inom vår bransch.
……
Jessika Roswall, hur ser kommissionen generellt på Competitive Circular Economy?
- Den cirkulära omställningen är i dag en central del av EU:s industristrategi – men den är också en fråga om säkerhet och beredskap. Genom att använda våra resurser smartare minskar vi importberoendet, stärker våra energi- och resursintensiva industrier och sänker kostnader. Samtidigt är det helt avgörande för att vi ska nå våra klimatmål.
Vår ambition är tydlig: till 2030 ska Europa vara den bästa platsen i världen för att utveckla, testa och skala upp cirkulära produkter och tjänster.
För konsumenterna ska hållbara, prisvärda och reparerbara produkter vara norm – inte undantag. Och vi behöver en verkligt fungerande inre marknad för sekundära råvaror, där avfall minimeras och värde tas tillvara. Här har även försäkringsbranschen en viktig roll. Genom att främja reparation, återbruk och resurseffektiva lösningar kan sektorn bidra till att göra cirkularitet till norm i praktiken – inte bara i politiken.
Hur kan det här tillämpas inom försäkringsbranschen? Vilken roll har bolagen?
- Den cirkulära ekonomin handlar inte bara om hur vi producerar nytt – utan också om hur vi tar hand om det som redan finns. Där är försäkringsbranschen en nyckelaktör.
Cirkulär skadereglering är ett konkret exempel. I stället för att per automatik ersätta skadade produkter med nya kan vi reparera, återanvända eller återvinna – oavsett om det gäller mobiltelefoner, datorer, möbler eller textilier. Men även ”större saker” som exempel från byggbranschen med byggmaterial, något jag fick se med egna ögon under ett besök hos Fabege i Stockholm. På så vis förlänger vi livslängden och minskar avfallet.
Det är bra för miljön – men också för kunden. Reparation eller likvärdig ersättning kan vara både smidigare och mer värdeskapande än en ren kontantersättning. Samtidigt minskar behovet av nya råvaror och utsläppen från nyproduktion.
Jag ser också en tydlig koppling till konkurrenskraft. När försäkringsbolag arbetar mer cirkulärt kan det bidra till lägre skadekostnader och i förlängningen mer stabila premier. Hållbarhet och lönsamhet står inte i motsats till varandra – de kan förstärka varandra.
Samtidigt är försäkringsbolagen i frontlinjen för klimatförändringarnas konsekvenser – stormar, översvämningar och extremväder. Det gör branschen central både i anpassningen till och förebyggandet av klimatrelaterade risker.
Vilka tankar har ni inom kommissionen kring hur det här området kan utvecklas framåt?
- I dag kommer bara runt 12 procent av materialanvändningen i EU från återvunnet material – och i Sverige är andelen till och med lite lägre. Det räcker helt enkelt inte.
Vi vill fördubbla den siffran. Därför är vårt nya lagförslag, Circular Economy Act, en av våra högsta prioriteringar för 2026. Målet är att öppna upp marknaderna för sekundära råvaror, få mer enhetliga regler, driva på innovationen och göra det möjligt att skala upp cirkulära lösningar i hela Europa.
Europas konkurrenskraft och motståndskraft hänger på att vi lyckas. Den cirkulära ekonomin är inte en sidofråga – det är en strategisk framtidsfråga för hela EU. Lyckas vi här stärker vi både vår resiliens och vår konkurrenskraft.
