Försäkringsbranschen i det ekologiskt uthålliga samhället – några reflektioner

3 Försäkringsbranschen i det ekologiskt uthålliga samhälletNFT 1/2006 Under andra halvan av 1800-talet medverka- de brandförsäkringsbolagen i de svenska stä- derna i finansieringen av dricksvattenledning- ar. Motivet var enkelt: bränder i en stad med vattenledning kunde bekämpas snabbare och effektivare än i en stad utan. Erfarenheter från förödande bränder i Sundsvall, Karlstad, Växjö med flera visade med kolsvart tydlighet på hur otillräckligt skyddade de små trähusen var om inte brandförsvaret hade tillgång till släck- vatten. I många städer betalde brandförsäk- ringsbolagen hela eller delar av vattenled- ningsinvesteringen. Och i andra städer kunde försäkringsbolagen hjälpa till med finansie- ringen genom att sänka brandförsäkringspre- mierna när vattenledningen hade lagts. Pre- miebesparingen kunde räcka till för att betala en del av fastigheternas kostnad för rinnande vatten. På motsvarande sätt jagades senfär- diga stadsfullmäktigen till att fatta beslut om anläggande av vattenledningar när försäk- ringsbolagen successivt höjde brandförsäk- ringspremierna i städer utan vattenledning. Den proportionella brandrisken var givetvis högre i städer utan vattenledningar och konse- kvenserna vid en brand större. Förutom att brandrisken minskade när stä- derna fick vattenledningar, följde en mängd förbättringar för invånarna. Risken för epide- Försäkringsbranschen i det ekologiskt uthålliga samhället – några reflektioner av Kenneth M Persson Kenneth M Persson kenneth_m.persson@tvrl.lth.se Miljö- och klimatrelaterade skador blir allt vanligare – man behöver bara nämna orkanen Gudrun och stormen Katrina som exempel. Skadorna får omedelbara konsekvenser för försäkringsbranschen. En direkt effekt är att skadeersättningarna ökar. En indirekt följd är att premier för sakförsäkringar behöver höjas. Kan det då överhuvudtaget komma något gott ut av dessa skador? I artikeln diskuteras vad som faktiskt försäkringsbranschen kan åstadkomma genom ett aktivt, kanske till och med aktivistiskt, förhållningssätt till ökande miljökost- nader. Bättre riskbedömningsverktyg, kostnadsriktiga premier för risktagare och satsningar på förebyggande arbete, riskupplysning och forskning om sambanden mellan miljöeffekter och skadeutfall identi- fieras som försäkringsbranschens bidrag till ett ekologiskt mera uthålligt och mindre skadedrabbat samhälle. Kenneth M Persson är professor i teknisk vatten- resurslära vid Lunds Tekniska Högskola. Han arbetar också som konsult på SWECO VIAK i Malmö. Ord- förande i Föreningen Vatten. Detta arbete har kunnat sammanställas tack vare ett anslag från Hans Dahlbergs stiftelse för miljö och hälsa. 4 Försäkringsbranschen i det ekologiskt uthålliga samhället mier minskade i städer med vattenledning, så invånarna blev litet friskare och levde längre. Boendestandarden höjdes i husen när man fick tillgång till dricksvatten inne i lägenhe- terna. Familjeflickorna eller pigorna slapp använda flera timmar om dagen åt att bära vatten. Fördelarna visade sig vara många medan nackdelarna – huvudsakligen kostna- den – kunde hanteras utan men för ekonomin. Kan försäkringsbolagen i vårt postindustri- ella samhälle kanske på motsvarande sätt medverka till att miljörisken minskar genom att ta aktiv del av utvecklingen? Det är en fråga som är väl värd att ägna en essä åt, tycker jag. Genom riskbedömningar och miljörisk- anpassade premier borde försäkringsbranschen kunna stimulera kundernas, försäkringstagar- nas, verksamhetsutövarnas och konsumenter- nas, miljöengagemang och arbete med före- byggande åtgärder. Havererade oljetankers, kollapsade dammar, förorenad tomtmark el- ler källaröversvämningar är några exempel på miljöstörningar som orsakar lidande och eko- nomisk och ideell skada i olika omfattning. Sådana störningar behöver kunna förutsägas och prissättas korrekt av försäkringsbranschen. Försäkringsbranschen besitter några för samhällsutveckling värdefulla egenskaper. Den kan riskbedömning och riskhantering. Det är egentligen försäkringsbranschens kärn- kompetens. Men den har också tillgång till kapital, både försäkringstagarnas premier och vinstmedel. Detta riskkapital kan betraktas som investeringsmedel som kan användas till att styras till miljövänliga företag, underlätta för företag som arbetar med miljöteknik att utvecklas eller kanske användas för finansie- ring av forskning och opinionsbildning inom miljöområdet. En central del är behovet av kunskap. Riskbedömningar blir alltid bättre ju närmare verkligheten riskmodellen ligger. Alla miljörisker som är förutsägbara kan pris- sättas, vilket ger en mera kostnadsriktig för- säkringspremie. Miljörisk är givetvis en affärsrisk bland andra. Försäkringsbranschen kan konkret medverka till att förebygga miljörelaterade skador orsakade av verksamhetsutövare med otillräckligt miljöengagemang genom att kon- sekvent tillämpa en kostnadsriktig prissätt- ning av deras premier. Kostnaden för slarv eller nonchalans bör synas i premierna. Ett försäkringsbolag bör åtminstone i teorin vara bättre rustat än de flesta andra organisationer att kunna bestämma en verksamhets risk och en verksamhetsutövares riskbeteende. Om verksamhetsutövaren arbetar med att minska sin miljörisk, bör också detta premieras ge- nom sänkta försäkringspremier. Det motsatta gäller givetvis likaså. En särskilt riskbenägen verksamhetsutövares affärsverksamhet bör och skall rimligtvis åsättas högre försäkrings- premier så att miljörisken slår igenom i den- nes prissättning av produkten eller tjänsten på marknaden. Obligatoriska försäkringar Vissa verksamheter är obligatoriskt försäk- rade. Fordonstrafikförsäkringar eller arbets- skadeförsäkringar för anställda är exempel på obligatoriska försäkringar. I Sverige finns två obligatoriska miljöförsäkringar som regleras i Miljöbalken: miljöskadeförsäkring och sa- neringsförsäkring. Den som vållat en miljö- skada eller åstadkommit skada på mark an- svarar för att skadan avhjälps. Men om den skadevållanden inte står att finna eller uppen- bart inte har råd, träder istället de obligatoris- ka miljöförsäkringarna in och täcker kostna- der för skada och sanering i viss omfattning. Ett alternativ till obligatoriska försäkringar är att fondera avgiftsmedel från verksamhetsut- övare i en statlig fond och låta det gemensam- ma bekosta skada och sanering vid behov. Riksdagen föredrog dock försäkringslösning- en när man behandlade frågan 1988. Lagen om miljöskadeförsäkring trädde i kraft 1 juli 1989 och finns sedan 1999 inlemmad i Miljö- balkens 33 kapitel, där också en särskild sane- 5 Försäkringsbranschen i det ekologiskt uthålliga samhället ringsförsäkring för förorenad mark har in- förts. Försäkringsbolagen kan hjälpa till att upp- täcka skador orsakade av dålig miljö genom att följa upp och utreda kundernas skade- anmälningar. Det finns exempelvis inte nå- gon statistik tillgänglig över antalet källar- översvämningar i Sverige orsakade av kraf- tigt regn. Översvämningar är annars det som sannolikt oftast inträffar för hushållen. Stan- dardvillkoren för hemförsäkringen är att er- sättning för översvämning utgår om skadan följer efter regn med en intensitet >1 mm/min eller >50 mm/d, snösmältning, höjd vattenni- vå i sjöar eller vattendrag och rinner in i fastigheten genom avlopp eller ytvatten. Vattenskadorna summeras som regel i en kolumn, där alla typer av vattenskador dyker upp: slarv med öppna kranar, rostiga ledning- ar, dåliga eller icke-fackmässigt utförda in- stallationer, mekaniska skador på rör på grund av slag eller stöt respektive källaröversväm- ningar kan alla orsaka vattenskada. Men det är egentligen bara regn ensamt eller tillsammans med kombinerade avloppsnät – där regnvat- ten och avloppsvatten leds i gemensam led- ning till avloppsreningsverk – som är miljö- relaterade skador. Fast när man undersöker statistik på vattenskador syns detta inte. En observerad minskning ett visst år kan således bero på att gör-det-självprogram slutat visas i teve eller att året varit ovanligt torrt och neder- bördsfattigt. Miljörelaterade skador fordrar som regel storskaliga åtgärder: Fastigheter kopplade till kombinerade avloppsnät får mins- kad risk för källaröversvämningar när av- loppsnätet byggs om så att det separeras från regn- och annat dagvatten. Översvämningar på grund av låglänt placering kan i vissa fall åtgärdas genom ändrad vattenreglering. Den största utmaningen för försäkrings- branschen är också den svåraste, nämligen att öka kunskapen om miljörisker. Riskbedöm- ning förutsätter rimlig mängd kunskap för att bedömningen skall vara meningsfull. 28 av de 30 händelser som orsakade försäkringsförlus- ter på vardera över 1 miljard US-dollar berod- de på klimatet eller väderrelaterade fenomen anger tyska Munich Reinsurance company. Enbart dessa händelser orsakade ekonomiska förluster på över 175 miljarder dollar, varav bara 75 miljarder täcktes av försäkringar. Nära hälften av försäkringsförlusterna från natur- katastrofer de senaste 40 åren uppstod under 1990-talet. Naturkatastrofer svarar för hela 85 procent av dessa förluster. Allt dyrare stormar Det verkar som om denna utveckling håller i sig. Statistiska datormodeller över tempera- turökning, nederbördsintensitet och storm- frekvenser kan underlätta för riskbedömning, men kanske är riskerna så stora att försäk- ringsbranschen inte på ett rimligt sätt kan prissätta dem. Följderna för försäkringsbo- lagen av stormen Katrina i södra USA blir betydande. Det USA-baserade Insurance In- formation Institute har prognostiserat att 1,6 miljoner skadeanmälningar omfattande totalt 40 miljarder US-dollar kommer att lämnas in på grund av stormen Katrina. Det torde i så fall vara nära dubbelt så mycket som vad stormen Andrew kostade (21 miljarder US-dollar) och inkluderar ändå inte ersättningarna för skada- de oljeplattformar i Mexikanska golfen och heller inte federala utbetalningar (minst 25 miljarder US-dollar har Washington lovat hjäl- pa till med). Tänk om en storm om tio år kommer att kosta dubbelt så mycket som stormen Katrina? Stormen Katrina har inte sin enda förkla- ring i klimatförändringar och växthuseffek- ter, men att försäkringsbolagen måste bli ak- tivare i klimatdebatten är uppenbart, eftersom naturkatastroferna påverkar försäkringsbolag- ens balansräkningar direkt när försäkrings- förlusterna ökar. När klimatet förändras på- verkar detta många faktorer som kan leda till miljörelaterade skador. Stormar, torka, slag- 6 Försäkringsbranschen i det ekologiskt uthålliga samhället regn och andra naturkatastrofer får ekono- misk konsekvens nu och i framtiden: boendet blir dyrare när premier för fastighetsförsäk- ringar stiger. Kostnaderna enbart för Länsför- säkringsgruppen efter stormen Gudrun i söd- ra Sverige beräknas bli 2,8 miljarder. Försäkringsbranschen har alltså en nyckel- roll i denna riskfyllda värld. Förenta Natio- nernas miljöprogram (UNEP) uppmanar ock- så försäkringsbranschen att stimulera kunder- na till utveckling av miljöteknik och långsik- tigt hållbara lösningar. Kompetensförsörj- ningen internt på försäkringsbolagen kanske också behöver garanteras. Munich Re har sedan slutet av 1990-talet en särskild avdel- ning för statistik kring klimatförändringar och naturkatastrofer. Man menar på Munich Re att den världsomfattande tendensen till allt värre katastrofer framförallt beror på befolk- ningstillväxten och koncentrationen av folk och försäkringsbara egendomar till städerna. Att folk och industrier flyttar till områden med naturliga risker är också en viktig orsak. Swiss Re, ett annat stort återförsäkrings- bolag, har bl.a. en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet för metoder som mot- verkar eller minimerar utsläpp av växthus- gaser, samt en tydlig kommunikationsstrategi för hur risker skall bedömas när klimatet blir varmare. UNEP menar också att särskilt de riktigt stora städerna, megapoliserna, kommer att växa framöver. De 15 största städerna på jorden kommer år 2015 att ha över 300 miljo- ner invånare. Konsekvenserna av en naturka- tastrof i en sådan megapolis blir självklart mycket stora. Åtgärder krävs därför på ett tidigt stadium för att inte öka risksituationen i framtiden – klimatfrågan kommer att spela en stor roll och försäkringsbranschen kan kon- kret medverka i detta tidiga skede genom att utforma försäkringsvillkor så att effekterna av en storm blir mindre. På policyplanet har UNEP samlat försäk- ringsbolag i det s.k. försäkringsinitiativet, som initierades 1996. Försäkringsbolagen som följer försäkringsinitiavitet åtar sig att ta vederbörlig hänsyn till hälsa och god miljö vid arbetet för ekonomisk utveckling. Därut- över skall företagen verka mot förorenande utsläpp, för effektiv resursanvändning och upplysning i klimatfrågan. Ett 80-tal bolag från 26 länder har undertecknat initiativet, bland annat Folksam, Länsförsäkringar, Skan- dia, SPP och Trygg-Hansa. Sammantaget har försäkringsbranschen sto- ra möjligheter att bidra till utvecklingen mot ett mera hållbart samhälle: • genom att sälja försäkringslösningar vars premier återspeglar risken, • genom att informera försäkringstagarna om de faktiska riskerna för olika teknikval, • genom att aktivt ta del av kunskapsupp- byggnaden kring riskvärderingar , • genom att finansiellt bidra till andras forsk- ning och utveckling av miljöteknik och riskarbete. Ju snabbare arbetet kommer igång, dess bättre. Kostnaderna blir åtminstone aldrig lägre om man väntar.