Försäkringsbedrägerier i Sverige

285 Försäkringsbedrägerier i SverigeNFT 3/2003 Diskussionen ledde till att Rikspolisstyrelsen bjöd in branschen till överläggningar om hur man i praktiskt samarbete borde kunde lösa en del av problemen. Följden av detta blev bl.a. gemensamma seminarier mellan försäkrings- branschen och myndigheterna, vilket i sin tur gav förutsättningar för lokal samverkan i frå- gan. Parallellt med detta drevs det nordiska projektet om försäkringssvindel, vilket när- mare redovisats i Hans-Jacob Anonsens artikel (NFT 1/2003 s. 10). Det stod där tidigt klart att man i de nordiska länderna har ungefär sam- ma problem kring oriktiga uppgifter inom privat försäkring. Av särskilt intresse var erfarenheterna av det norska skaderegistret. Ett liknande register hade under lång tid övervägts i Sverige. Myndigheterna hade emellertid ihärdigt motsatt sig ett register un- der åberopande av integritetsskäl. Sedan den nya svenska personuppgiftslagen trätt i kraft, lyckades branschen dock, utan invändningar från myndigheterna, få till stånd ett skade- anmälningsregister för svensk del. Det branschgemensamma skadeanmäl- ningsregistret (GSR) är i bruk sedan juli 2000. Verksamheten bedrivs i ett dotterbolag till Försäkringsförbundets Serviceaktiebolag. Samtliga försäkringsbolag som har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse i Sverige kan ansluta sig till registret. Marknadstäckningen är god genom att de fyra marknadsledande bolagen har varit med sedan start och nya Försäkringsbedrägerier i Sverige av Anders Beskow och Ann-Christin Lind Frågan om oriktiga uppgifter på försäkrings- området fick för svensk del en särskild upp- märksamhet i samband med Försäkringsför- bundets årsmöte 1998, då Leif G W Persson presenterade sin kriminologiska kartlägg- ning ”Försäkringsbedrägerier”. Rapporten, som tog sikte på skadeförsäkring, pekade på betydande problem med oriktiga uppgifter mot försäkringsbolagen. Persson uppskatta- de att skadeförsäkringsbolagen på grund av oriktiga uppgifter varje år betalar ut miljard- belopp, motsvarande kanske 5-10 procent av totalt utbetald skadeersättning. Anders Beskow anders.beskow@forsakringsforbundet.com Ann-Christin Lind ann-christin.lind@gsr.se Anders Beskow är vice verkst. direktör i Sveriges Försäkringsförbund. Ann-Christin Lind är verkst. direktör i GSR AB (Skadeanmälningsregister AB). Kommentar till ”Forsikringssvindel i Norge” NFT nr 1/2003 286 Försäkringsbedrägerier i Sverige bolag successivt ansluter sig. Den tekniska lösningen bygger på ett sam- spel mellan anslutna bolags skadesystem och en gemensam central databas. I samband med ordinarie skaderegistrering överförs bestämda uppgifter till den gemensamma databasen. Som svar får handläggaren uppgift om de skadeanmälningar som tidigare registrerats på aktuell skadelidande. Skadeanmälningar avseende skadeförsäkring sparas i tio år och sjuk- och olycksfallsanmälningar sparas i fem år. Samtliga försäkringsbolag som ansluter sig till GSR tecknar avtal med GSR AB i vilket ”Regler för användning av GSR” ingår. Sär- skild behörighet krävs för att registrera en ny skadeanmälan i GSR och endast skadeperso- nal och utredare får tillgång till GSR-informa- tionen. Försäkringsbolagen kan inte med hjälp av registret kontrollera om en kund, som vill teckna en ny försäkring, har anmält några skador tidigare. Endast skadefall anmälda efter juli 2000 registreras och då endast om kunden har fått information om GSR. Inom skadeförsäkring registreras skadefall inom hem-, villa-, bil-, båt-, rese-, företags- och trafikförsäkring. Endast särskilt utvalda skadearter registreras. Inom personförsäkring registreras sjuk- och olycksfallsanmälningar. Per den 31 augusti 2003 innehåller registret ca 1,4 miljoner skadeanmälningar. Under det sista kalenderåret har i snitt re- gistrerats 3 400 skadeanmälningar/dag som resulterar i GSR-svar som behandlas av bola- gens skadereglerare och utredare. Positivt mottagande Allmänheten och pressen har varit positiva till att denna typ av register inrättats som ett led i försäkringsbranschens allmänna brottsföre- byggande arbete. Totalt satsar försäkringsbranschen stora resurser för att minska problemen med orik- tiga uppgifter. De enskilda bolagen gör bety- dande satsningar, bl.a. på utredarsidan. Till detta kommer den verksamhet som drivs inom det av försäkringsbolagen gemensamt ägda Larmtjänst. På Försäkringsförbundet faller ett mera övergripande ansvar, i vilket ligger att hos myndigheter och andra öka förståelsen för dagens problem. Det betyder också ett fortsatt fördjupat samarbete med polis och åklagare, som leder till att bolagens polis- anmälningar tas om hand bättre än i dag. Utvecklingen i denna del är mycket oroande. Alltför få av de polisanmälda fallen leder till åtal och domstolsprövning, trots hög kvalitet i bolagens utredningar. Många polisanmäl- ningar blir i dag liggande hos de rättsvårdande myndigheterna i avvaktan på preskription, eller så avskrivs ärendena på en enligt bran- schens mening ofta oriktig grund. Detta rim- mar illa med branschens klara ställnings- tagande att alla misstänkta försäkringsbedrä- gerier ska anmälas till polisen. Krav även på allmänna försäkringen Under senare tid har märkts en större uppmärk- samhet kring oriktiga uppgifter inom den all- männa försäkringen. Med förvåning har bran- schen under lång tid konstaterat att några kraftfulla insatser inte gjorts på den allmänna sidan för att komma till rätta med de problem som uppenbarligen finns också där. De ökade kostnaderna inom socialförsäkringen har nu emellertid resulterat i en annan syn på frågan hos myndigheterna. Den privata försäkrings- branschen och den allmänna försäkringen stäl- ler nu samma krav på polis och åklagare att anmälda fall verkligen tas om hand. När det gäller personskador finns en stark koppling mellan privat och allmän försäkring på det sättet att en skada ofta motiverar utbe- talning såväl från det allmänna som från ett försäkringsbolag. Det gör att ett samarbete mellan försäkringsbolag och försäkringskas- sor kan vara av stort värde. Kontakter mellan 287 Försäkringsbedrägerier i Sverige kassor och försäkringsbolag förekommer nu mer än tidigare. Det ska dock understrykas att i varje enskilt fall tas stor hänsyn till den enskildes integritet. Inte minst för att skydda den enskildes intressen har branschen samlat sig kring ge- mensamma riktlinjer om vad bolagen bör iaktta i sin utredningsverksamhet. Riktlinjer- na, som är tänkta att byggas på ytterligare i de enskilda bolagen, ska bl.a. garantera att en försäkringstagare inte utsätts för misstankar om brott på felaktiga grunder. Kopplingen mellan privat och allmän för- säkring på personskadeområdet har också motiverat försäkringsbranschen att med erfa- renheter och rent ekonomiskt stödja ett forsk- ningsprojekt vid Lunds universitet. Projektet är inriktat på att belysa sambandet mellan oriktiga uppgifter inom allmän och privat försäkring och beskriva tänkbara åtgärder för att minska antalet oriktiga uppgifter på person- skadeområdet. Projektet har väckt intresse även hos myndigheterna, som också deltar i projektet. Vi är övertygade om att de svenska försäk- ringsbolagen även framöver kommer att vara starkt engagerade i frågan. Med tanke på att försäkringsbolagen varje år betalar ut sam- manlagt omkring 100 miljarder kr, grovt sett fördelat lika på skadeförsäkring och livför- säkring, är detta ganska självklart. Redan nå- gon eller några procent färre felaktiga utbetal- ningar betyder väsentliga besparingar för bo- lagen och ytterst för hela försäkringstagar- kollektivet. Men bolagen kommer inte att stanna vid att i de flesta fall endast avvisa ersättningsanspråk på avtalsrättslig grund. Bolagen kommer också kräva att i vart fall de mera allvarliga fallen hanteras på straffrätts- lig väg.