Finansinspektionen (FI) presenterade förra året rapporten ”Får lojala försäkringstagare betala mer?”. I artikeln kan du ta del av en kort sammanfattning av vad rapporten innehåller och även en intervju med Åsa Larson, chef Försäkring på FI, om vad som händer med anledning av den.
Bakgrunden till den här rapporten är att tillsynsmyndigheterna i Storbritannien och Irland har gjort en undersökning som visade att försäkringsföretag höjer premierna mer vid förnyelse av hem-, villa- och personbilsförsäkringar för kunder som förväntas vara lojala, än för andra kunder. I dessa länder har nya regler införts för att förhindra orättvis prissättning.
Omotiverade och orättvisa premiehöjningar förekommer
Utgångspunkten ska vara att premierna beräknas utifrån risken för försäkringsfall. Men FI konstaterade i sin rapport att det även i Sverige förekommer omotiverade och orättvisa premiehöjningar. Kunder som haft villa- eller hemförsäkring under längre tid har till exempel fått större premiehöjningar än genomsnittskunden. När det gäller personbilsförsäkring visar rapporten inte samma tydliga mönster.
Att ge rabatter till nya kunder är i sig inte orättvist, så länge som sänkningarna inte finansieras genom att låta lojala kunder drabbas av omotiverade eller orättvisa höjningar av deras premier. Det är heller inte alltid tydligt att den nyblivne kunden får information om att rabatten bara är tillfällig och kommer att senare tas bort.
FI konstaterar i rapporten alltså att prisdiskriminering förekommer på den svenska försäkringsmarknaden. Och i slutsatserna konstateras att FI kommer att ”vidta åtgärder för att förhindra sådan prisdiskriminering”.
FI följer upp rapporten
Vad har då hittills hänt?
─ Vi på FI har haft träffar med en hel del bolag för att diskutera de här frågorna. Det har normalt skett i mindre grupper, med VD i spetsen. Det generella intrycket från dessa möten är att företagen instämmer i de slutsatser som kommer fram i rapporten, säger Åsa Larson och fortsätter:
─ Vi kommer under våren att följa upp rapporten och göra platsbesök ute på bolagen. Det är många parametrar som behöver tas in.
I rapporten har man valt en metod som är lätt att förstå för utomstående, men som möjligen kunde varit mer sofistikerad, erkänner Åsa. Hon konstaterar därför att detaljanalysen får bli en del av diskussionen med bolagen.
Det finns en hel del försäkringstagare som är medvetna om det här med omotiverade premiehöjningar och därför tar upp en förhandling med det bolag där man är kund eller begär in offerter från flera försäkringsföretag. Åsa konstaterar att det till synes kan vara bra för den enskilde med rabatter eller justering nedåt av premierna, men att detta inte självklart är lika bra för försäkringskollektivet.
─ Rabatter till nya kunder är egentligen inte särskilt logiskt, eftersom det i verkligheten är billigare att försäkra ”gamla” kunder. Det måste också finnas en balans, som skapar rättvisa mellan olika kundgrupper.
Bättre ägna tid åt behovet
Åsa nämner även att det finns brister i transparensen på marknaden, som många gånger gör det svårt att se vad det är man köper.
─ Ur ett konsumentperspektiv kan jag tycka att det vore bättre om kunden ägnade mer tid åt det behov av försäkring som han eller hon har, än att leta rabatter. Men för det krävs att innehållet i försäkringarna blir tydligare.
Till sist är det också relevant att fråga sig vad EU gör på det här området. Daniel Lundin, som är biträdande avdelningschef för Försäkringstillsyn, kunde då berätta:
─ Den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA släppte i juli förra året ett utkast till så kallat statement, EIOPA seeks input on supervisory statement on differential pricing practices. Remisstiden gick ut i oktober och EIOPA har sedan dess gjort justeringar i sitt statement. Ett slutgiltigt beslut väntas under våren.
Värt att notera är att EIOPAs statement (liksom Finansinspektionens rapport) enbart berör sakförsäkringar.