Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete

223 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbeteNFT 3/2004 Politices doktor Pauli Forma är forskningschef på Kommunernas pensionsförsäkring och verkar för närvarande som professor i socialpolitik vid Åbo universitet. På senare tid har han forskat i deltids- pensionering ur olika perspektiv. Vårdansvar kan även ha ett mer indirekt sam- band med beslut att söka pension, om om- vårdnaden i kombination med de krav som förvärvsarbetet ställer väsentligt ökar den be- lastning som arbetstagaren utsätts för. Därför har det talats om att i synnerhet kvinnor har en dubbel börda (double burden) i form av krav från både familjens/vårduppgiftens och ar- betslivets sida. En dylik situation har konsta- terats bland annat öka sjukfrånvaron. (Brat- berg, Dahl & Risa 2002). Relationen mellan vårdansvar och delta- gande i arbetslivet är en väsentlig och aktuell fråga, eftersom befolkningens åldersstruktur i Finland och i de flesta andra västländer inom en nära framtid medför att det kommer att behövas fler som är i behov av omsorg än idag. I Norden spelar den offentliga sektorn fortfarande en central roll i omsorgsproduk- tionen. Om den offentliga sektorns roll som omsorgsproducent minskar i framtiden, kan det medföra ett ökat tryck på den omvårdnad som ges av närstående. (Lehto, Moss & Ro- stegaard 1999). Familjen är aktuell också utöver frågan om vårdansvar. Det har blivit ett centralt sam- Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete av Pauli Forma Pauli Forma pauli.forma@utu.fi Socialförsäkringssystemen och familjesituationerna är på många sätt sammanlänkade. Många sociala förmåner är avsedda som stöd i familjernas olika livsskeden. Sådana är bland annat barnbidraget och stödet för hemvård av barn eller familjepensionerna. Familjen är emellertid relevant också i fråga om andra sociala förmåner än de egentliga familjeförmånerna. Olika situationer i en persons familj eller närmaste krets kan inverka på hur personen utnyttjar andra sociala förmåner än de egentliga familjeförmånerna. I praktiken innebär detta också ett val mellan att delta i arbetslivet och att få sin utkomst genom den sociala tryggheten. Den tid då det finns små barn i familjen är en typisk situation där arbetstagare väljer om de skall delta i arbetslivet eller ta vara på den möjlighet att sköta barnen hemma som den sociala tryggheten erbjuder. Även andra slag av omsorgsuppgifter kan ha samma relevans i fråga om deltagande på arbetsmark- naden. Den som behöver omvårdnad kan till exempel vara föräldrarna, maken eller någon annan som inte klarar av sina vardagliga bestyr utan hjälp. Vårdansvar sent under yrkesbanan kan därför bidra till ett beslut att dra sig tillbaka från arbetsmarknaden genom pensionssystemet. 224 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete hällspolitiskt mål att familjeliv och arbete skall gå att sammanjämka. Bland annat för- ändringar i familjestrukturen och i kvinnornas deltagande i arbetslivet samt arbetsmarkna- dens ökade krav skärper konflikten mellan arbete och familj (Leira 2002). För att konflik- ten skall gå att lösa behövs åtgärder från den offentliga maktens sida (Esping-Andersen 1996). Därför tas målet upp till exempel i den nuvarande finska regeringens program, och sammanjämkningen av familj och arbete har blivit ett aktuellt tema även i andra länder. (se Gornick & Mayers 2003). Relationen mellan arbete och familj är vik- tig i första hand för familjernas och familje- medlemmarnas välbefinnande, men även med tanke på allmännare samhållspolitiska mål. En viktig dimension i sammanjämkningen av familjeliv och arbetsliv är tidsbristen och för- delningen av den knappa tiden mellan dessa två. Då kan deltids- eller heltidspension erbju- da en möjlighet att frigöra tid från arbetet till förmån för familjen. Ett av de viktigaste sam- hällspolitiska målen i Finland och andra län- der är att senarelägga pensioneringarna. Folk borde arbeta längre, dels för att pensionerna skall kunna bekostas, dels för att arbetskraften skall räcka till. Tiden i förvärvsarbete och graden av deltagande i arbetslivet borde max- imeras och folk borde stanna kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Därför är sammanjämk- ningen av arbete och familj också ett viktigt pensionspolitiskt mål. I denna artikel analyseras finländska kom- munanställdas erfarenheter av sammanjämk- ning av familjen och arbetet och av vårdan- svar, och deras samband med välbefinnande i arbetet samt planerna på fortsatt förvärvsar- bete utgående från enkätmaterial. Material och design Som material används materialet i undersök- ningen Kommunjobb 2010. Undersökningen är en del av ett samarbetsprojekt mellan Fin- lands Kommunförbund, Kommunala arbets- marknadsverket och Kommunernas pensions- försäkring med syfte att skapa beredskap för den ökande pensioneringstakten och den skärpta konkurrensen om arbetskraft som kommer att inträffa inom den närmaste åren. Materialet insamlades på frågeformulär i bör- jan av 2003 (se närmare uppgifter på www. keva.fi). Urvalet för enkäten gjordes slump- mässigt bland anställda inom kommunsek- torn i slutet av 2001. Svarsprocenten var totalt 60, vilket kan anses vara tämligen bra. I det material, som behandlas i artikeln, medtogs endast de respondenter som vid svars- tidpunkten arbetade inom kommunsektorn och som inte var t.ex. vårdlediga eller arbetslösa. För studien av sammanjämkning av arbete och familj uteslöts även ensamstående perso- ner ur analyserna. Hela materialet bestod så- lunda av 2108 respondenter. I materialet ingick 432 män (20,5 %) och 1676 kvinnor (79,5%), medelåldern var 46,5 år. I fråga om vårdan- svar togs även ensamstående respondenter med. Då bestod materialet av 2515 respon- denter, varav 517 (20,6%) var män och 1998 (79,4 %) kvinnor. Medelåldern var 46,5 år. Metoderna i artikeln är granskning av procen- tuella fördelningar och logistisk regressions- analys som multivariat metod när det finns behov att standardisera olika faktorer. Artikeln har som mål att för det första ge en överblick av sammanjämkningen av arbete och familj. Ett mål är också att ge en bild av hur mycket och hurdant vårdansvar förvärvs- arbetande personer har. I den andra fasen analyseras vilket samband dessa konflikter och olika vårdansvar har med de anställdas välbefinnande och deras planer att arbeta vidare. Sammanjämkningen av familj och arbete mättes med två påståenden. För det första kartlades respondenternas erfarenheter av om förpliktelserna hemma blev lidande på grund av förvärvsarbetet. På- ståendet löd: 225 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete ”Jag känner att jag försummar mina för- pliktelser hemma på grund av mitt för- värvsarbete. ” För det andra tillfrågades respondenterna om de upplevde att deras arbete blev lidande på grund av saker och ting hemma. Här löd påståendet: ”Jag har svårt att koncentrera mig på mitt arbete på grund av hemangelägenheter.” Båda frågorna hade fem svarsalternativ, 1=in- stämmer helt, 2=instämmer delvis, 3= kan inte säga, 4=instämmer knappast och 5=in- stämmer överhuvudtaget inte. I analyserna definieras andelen personer som upplever kon- flikter mellan arbete och familj som den sam- manlagda procentandelen av två positiva svar (som anger att personen upplever en konflikt). Frågan om vårdansvar hade formulerats på följande sätt: ”I olika livssituationer får människor olika slag av vårdansvar för sina närmaste (den som behöver omvårdnad klarar till exempel inte självständigt av sina vardagssysslor). Har Du för närvarande ett sådant ansvar för omvårdnaden av någon, vem eller vilka?” 0=ingen, 2= ett eller flera småbarn, 3=din/ dina eller din makes/makas förälder eller för- äldrar, 4=din make/maka, 5=annan nära an- hörig, 6=en vän. Respondenten kunde välja flera alternativ enligt sin egen situation. Dessutom ställdes följande fråga om den belastning som vårdansvaren medförde: ”Om du tänker på dina egna resurser och möjligheter (hur du orkar, tidsanvändning- en, avstånd m.m.), hur tung eller lätt anser du då att denna omvårdnad är? ” Svarsalternativen var: 1=synnerligen lätt, 2=ganska lätt, 3=inte lätt och inte tung, 4=- ganska tung, 5=synnerligen tung. Vid studien av sambandet mellan samman- jämkningen av familj och arbete och vårdan- svaren å ena sidan och välbefinnandet i arbe- tet samt planerna på fortsatt arbete å andra sidan användes följande variabler: Välbefinnande i arbetet: 1.upplever respondenten att han eller hon orkar med fritidsintressen efter arbetsdagen? 2.känner respondenten utmattning? 3.upplever respondenten att hans eller hennes psykiska arbetsförmåga har blivit nedsatt? Planer på fortsatt arbete: 1.har respondenten planerat att gå i pension före pensionsåldern? 2.har respondenten planerat att gå i deltids- pension när det åldersmässigt är möjligt? 3.har respondenten planerat att fortsätta arbe- ta efter att ha fyllt 63 år? Samtliga frågor har använts i tidigare under- sökningar om arbetshälsa och pensionering med undantag av frågan om fortsatt arbete efter 63 års ålder. Denna fråga togs med i synnerhet för att kartlägga arbetstagarnas pla- ner på att utnyttja den flexibla pensionsålder som införs genom 2005 års pensionsreform i Finland (se Kallinen 2003). Resultat Sammanjämkning av familj och arbete Tabell 1 visar sammanjämkningen av familj och arbete enligt vissa bakgrundsvariabler. Faktorer som studeras är kön, ålder, utbild- ning, arbetstidsuppläggning, familjetyp och barnantal. Arbetets natur studeras utgående från de krav som arbetet ställer. Variabeln har konstruerats enligt Karaseks (1979) modell med mätning i synnerhet av hur hektiskt ar- betstempot är. I tabellen anges procentfördel- ningen för samtliga respondenter och för kvin- nor. Männens svar kunde inte studeras speci- ficerade enligt bakgrundsvariablerna, efter- som resultaten skulle ha varit otillförlitliga på grund av det lilla antalet svar. Jämförelsen av fördelningen av samtliga respondenters svar och kvinnornas svar ger i varje fall informa- tion om hur kvinnornas och männens svar skiljer sig från varandra. Den statistiska signi- 226 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete Tabell 1. Svårigheter att koncentrera sig på arbetet på grund av hemangelägenheter och upplevelse av att försumma förpliktelserna hemma enligt olika bakgrundsvariabler. Procentandelen av respondenter som helt eller delvis instämmer med påståendena, p-värden (Chi2-test) inom parentes. Svårt koncentrera sig på arbetet Upplever sig försumma på grund av hemangelägenheter förpliktelser hemma p.g.a. arbete samtliga kvinnor samtliga kvinnor Samtliga 10,5 32,6 Kön (,044) (,058) män 7,9 28,8 kvinnor 11,2 33,6 Ålder (,000) (,000) (,000) (,000) < 35 8,3 8,5 39,2 41,8 35-44 14,4 16,0 41,0 42,3 45-54 11,2 11,3 30,2 29,4 55 < 5,2 5,7 22,9 25,6 Utbildning (,534) (,160) (,000) (,000) ingen yrkesutbildning 10,4 9,9 22,3 23,4 yrkesutbildning 9,0 9,3 24,9 25,4 institut 10,7 11,4 36,3 36,1 högskola 12,2 14,4 40,4 45,1 Uppläggning av arbetstiden (,093) (,260) (,000) (,013) dagarbete 9,6 10,6 31,1 32,7 2-skiftsarbete 14,9 14,6 31,7 30,1 3-skiftsarbete 11,8 11,0 39,7 39,5 nattarbete/oregelbunden 12,8 16,1 47,7 48,4 Familjetyp (,000) (,000) (,000) (,000) 2 vuxna 7,2 6,9 24,9 25,0 2 vuxna och barn 11,6 13,0 36,8 38,6 ensamförsörjare 19,6 19,3 40,1 39,6 Antalet barn (,000) (,000) (,000) (,000) 1 barn 7,2 9,0 30,9 31,8 2 barn 8,3 18,1 39,4 41,9 3 eller fler barn 15,6 15,7 44,9 46,8 Arbetets krav (,001) (,003) (,000) (,000) rimliga 8,9 9,6 20,9 22,5 medelmåttiga 8,8 9,0 30,2 29,0 hårda 14,1 14,9 49,0 49,4 fikansen studeras med ett chi2-test. Totalt anses arbetet störa familjelivet mer än familjen stör arbetslivet. Ca 33 procent av respondenterna upplever att de försummar sin familj på grund av arbetet, medan lite mer än 10 procent uppger att arbetet lider på grund av hemangelägenheterna. Upplevelsen att famil- jen försummas är förknippad med en ålder under 45 år, hög utbildning, treskiftsarbete eller oregelbunden arbetstid samt krävande arbete. Högutbildade förlänger kanske sin ar- betsdag eller fortsätter arbetet hemma. Ju fler barn det finns i familjen, desto mer känner respondenterna att de försummar sina förplik- 227 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete telser hemma. Upplevelsen av att försumma förpliktelserna hemma är vanligast bland ensamförsörjare. Resultaten i fråga om svå- righeter att koncentrera sig på arbetet fördelas på ett liknande sätt enligt bakgrundsfaktorer- na. Svårigheterna med att koncentrera sig på arbetet är förknippade med den ålder då man brukar bilda familj, flera barn i familjen samt ensamförsörjarskap. Problemen att samman- jämka familj och arbete ser ut att vara något större bland kvinnor än bland män. I synner- het högutbildade kvinnor och flerbarnsmöd- rar känner ofta att de försummar familjen. Vårdansvar I tabell 2 granskas förekomsten av olika slag av vårdansvar i hela materialet, efter kön och efter ålder. I blanketten specificerades omvård- naden av barn, egna eller makens föräldrar, maken, annan anhörig eller en vän. Allt som allt har anställda inom kommunsektorn rätt mycket vårdansvar av olika slag. Sammanlagt 48 % av de anställda har något slag av vård- ansvar. Oftast gällde det omvårdnad av små barn (24,8 %). Näst vanligast var omvård- naden av egna eller makens föräldrar (16,3 %). Ca 6 % av respondenterna tar hand om någon annan nära anhörig, 5 % om ett vuxet barn och 3 % om sin make. Vårdansvar för andra än anhöriga är mycket sällsynta, endast 2 % av respondenterna tar hand om en vän. Åldern har en stor betydelse för hur mycket vårdansvar man har eller vem man tar hand om. I yngre åldersgrupper betonas omvårdna- den av barn och i äldre åldersgrupper accentu- eras omsorgen om egna eller makens föräld- rar. I den äldsta åldersgruppen (över 55 år), där frågan om fortsatt förvärvsarbete är rele- vant, är det vanligast att man tar hand om egna eller makens föräldrar. Intressant är också att 45–54-åringar ofta har både barn och föräld- rar att ta hand om. I denna grupp torde det finnas flest arbetstagare som har vårdansvar i två riktningar. Mellan mäns och kvinnors vårdansvar finns inga stora skillnader. I fråga om samtliga vårdansvar finns det sammanta- get ingen statistiskt signifikant skillnad mel- lan män och kvinnor. Kvinnor har dock något mer vårdansvar för egna eller makens föräld- rar och andra anhöriga. Tabell 2. Förekomsten av vårdansvar i hela materialet och enligt kön och ålder. Procent, p-värden inom parentes. Vem som vårdas Något Tungt Små Vuxet Egen Make Annan Vän vård- vård- barn eller eller nära ansvar ansvar vuxna makens anhörig barn föräldrar samtliga 48,2 9,5 24,8 5,0 16,3 2,7 6,3 1,5 (,156) (,000) (,211) (,250) (,002) (,766) (,006) (,255) män 45,5 4,4 26,9 4,1 11,8 2,5 3,7 1,0 kvinnor 48,9 10,8 24,2 5,3 17,5 2,8 7,0 1,7 (,000) (,000) (,000) (,000) (,000) (,000) (,006) 1) < 35 39,2 4,5 33,7 ,7 3,1 2,4 2,4 - 35-44 62,6 7,5 49,8 2,2 11,8 1,2 5,7 - 45-54 47,3 10,6 17,8 7,8 20,3 2,4 6,6 - 55- 37,7 12,5 3,5 5,6 21,2 5,2 8,6 - Upplever - - 23,8 29,1 37,0 36,8 37,7 34,2 som tungt 1) För få fall. 228 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete Respondenterna tillfrågades också om de upplever att vårdansvaret är tungt. Allt som allt ca var tionde upplever att vårdansvaret är tungt. Kvinnorna har tydligt mer vårdansvar som de upplever som tunga. Som tyngst upp- levs omvårdnaden om maken (36,8 %), en förälder (37,0 %) eller någon annan anhörig (37,7 %). Att ta hand om små barn upplevs som minst tungt (23,8%). Familjen, vårdansvaren och arbetshälsan I tabell 3 granskas vilken betydelse samman- jämkningen av arbete och familj och vård- ansvaren har för välbefinnandet. Vi konstate- rar att upplevelsen av relationen mellan famil- jen och arbetet har ett starkt samband med alla beroende variabler som studeras. De respon- denter som upplever en konflikt mellan arbe- tet och familjen orkar inte med fritidsintressen efter jobbet, är utmattade i sitt arbete och känner att deras psykiska arbetsförmåga är nedsatt. Liknande resultat, om också något svagare, får vi vid betraktelsen av om familjen försvårar koncentrationen på arbetet. Tydli- gast är sambandet mellan koncentrations- svårigheterna i arbetet och nedsatt psykisk arbetsförmåga. I fråga om vårdansvar är resultaten inte på samma sätt tydliga. Arbetstagare som vårdar någon har endast lite krafter över för fritidsint- ressen efter arbetsdagen, men omvårdnaden har inte samband med utmattning eller nedsatt arbetsförmåga. Bilden ändras dock när vi be- traktar vårdansvar som upplevs som tungt. Ett tungt vårdansvar är förknippat med avsaknad av fritidsintressen, utmattning i arbetet och nedsatt psykisk arbetsförmåga. Familj, vårdansvar och fortsatt förvärvsarbete I tabell 4 studeras vilket samband relationen mellan arbete och familj samt vårdansvar har med pensionering och fortsatt förvärvsarbete. Bedömningen att familjen lider på grund av arbetet har ett tydligt samband med alla vari- abler som beskriver pensionering och fortsatt förvärvsarbete. Respondenter som känner att de försummar sin familj på grund av arbetet planerar att gå i pension före pensionsåldern. Likaså planerar de att gå i deltidspension och är inte beredda att fortsätta arbeta efter fyllda 63 år. Resultaten är inte alldeles lika tydliga i fråga om upplevelsen av att arbetet lider på grund av familjen. Upplevelsen att arbetet lider på grund av familjen är enbart förknip- pad med planer på deltidsarbete. Resultat som gäller vårdansvar stöder inte påståenden om att vårdansvaren spelar en stor roll för pensi- onering. Hur tungt vårdansvaret är har inte heller betydelse i detta hänseende. Man vill alltså lösa konflikten mellan arbete och familj genom att minska arbetstiden ge- nom att gå i pension helt eller på deltid. I fråga om vårdansvar är läget ett annat. Det uppstår inte en likadan konflikt mellan omvårdnaden och arbetet. Åtminstone vill man inte lösa denna konflikt enkelt genom att gå i pension. Omsorgsuppgiften är möjlig trots förvärvsar- betet och eventuellt upplevs arbetet till och med som en positiv resurs och balanserande faktor. Avslutningsvis Resultaten ger vid handen att ungefär var tredje anställd inom kommunsektorn upple- ver att hemangelägenheterna lider på grund av arbetet. Olika familjerelaterade faktorer, såsom antalet barn, och även faktorer i arbets- livet, såsom uppläggningen av arbetstiden och de krav som arbetet ställer visade sig betydelsefulla för sammanjämkningen av fa- milj och arbete. Å andra sidan upplever unge- fär var tionde respondent att hemangelägen- heterna stör koncentrationen på arbetet. En- ligt analyserna har upplevelsen av hur arbetet och familjen kan sammanjämkas ett starkt samband med välbefinnandet i arbetet och även planerna på att fortsätta i arbetslivet. 229 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete Sammanjämkningen av familj och arbete kan alltså antas ha såväl en direkt som en indirekt inverkan på övergången i pension. Sålunda är sammanjämkning av familj och arbete en synnerligen relevant sakfråga ut pensions- Tabell 3. Sambanden mellan fritidsintressen, utmaning och pensioneringsplaner å ena sidan och sammanjämkningen av arbete och familj samt vårdansvar å andra sidan. Oddskvoter enligt logistisk regressionsanalys, kön, ålder, utbildning och hälsa som kontrollvariabler. P-värden inom parentes. Orkar inte med Känner utmattning Nedsatt psykisk fritidsintressen i arbetet arbetsförmåga efter jobbet (1) Känner sig försumma förpliktelserna hemma p.g.a. arbete Nej 1,00 1,00 1,00 Ja 3,10 (,000) 4,79 (,000) 1,79 (,000) (2) Svårt att koncentrera sig på arbetet p.g.a. hemangelägenheter Nej 1,00 1,00 1,00 Ja 1,75 (,000) 2,08 (,000) 2,59 (,000) (3) Vårdansvar Nej 1,00 1,00 1,00 Ja 1,69 (,000) 1,19 (,112) ,95 (,678) (4) Tungt vårdansvar Nej 1,00 1,00 1,00 Ja 1,62 (,002) 1,76 (,001) 1,54 (,013) Tabell 4. Sambanden mellan planer på pensionering eller fortsatt arbete och sammanjämkning av arbete och familj samt vårdansvar. Oddskvoter enligt logistisk regressionsanalys, kön, ålder, utbildning och hälsa som kontrollvariabler. P-värden inom parentes. Planerar Planerar Planerar inte förtidspension deltidspension fortsätta arbeta efter fyllda 63 (1) Känner sig försumma förpliktelserna hemma p.g.a. arbete Nej 1,00 1,00 1,00 Ja 1,55 (,000) 1,54 (,000) 1,56 (,011) (2) Svårt att koncentrera sig på arbetet p.g.a. hemangelägenheter Nej 1,00 1,00 1,00 Ja 1,12 (,482) 1,35 (,055) 0,99 (,980) (3) Vårdansvar Nej 1,00 1,00 1,00 Ja ,94 (,505) ,93 (,442) ,79 (,154) (4) Tungt vårdansvar Nej 1,00 1,00 1,00 Ja ,91 (,586) ,90 (,536) 1,14 (,649) politiskt perspektiv. Nästan varannan arbetstagare har något slag av vårdansvar och sammanlagt 10 procent har ett vårdansvar som de finner tungt. Vård- ansvarens samband med arbetshälsa och pen- 230 Familj, vårdansvar och planer på fortsatt yrkesarbete sionering är inte riktigt lika tydligt. Enbart existensen av vårdansvar har inget betydande samband med välbefinnandet i arbetet och inte heller med planerna på fortsatt förvärvs- arbete. Tungt vårdansvar har däremot ett sam- band med välbefinnandet i arbetet, men inte heller detta har ett direkt samband med arbets- tagarnas planer att på att gå i pension. Vård- ansvarens relation till fortsatt förvärvsarbete är alltså indirekt: tungt vårdansvar påverkar arbetshälsan som i sin tur påverkar beslutet om fortsatt arbete. I denna undersökning gjordes en rätt grov analys av sammanjämkningen av arbete och familj. Därför är det svårt att sammanfatta tydliga politiska rekommendationer. Det ser emellertid ut att vara högutbildade kvinnor och å andra sidan kvinnor i atypiska anställ- ningar som möter de största utmaningarna i fråga om att sammanjämka arbete och familj. I dessa grupper kan ökad flexibilitet i arbets- tiderna och i synnerhet en rimligare dimensi- onering av arbetsmängden lindra konflikten mellan arbete och familj. För anställda med skiftarbete kan möjligheten att själv påverka arbetsskiften ha en positiv inverkan. För en- samförsörjare är ett fungerande dagvårds- system en kritisk faktor för det första med tanke på deras deltagande i arbetslivet över huvud taget och å andra sidan också med tanke på en fungerande vardag. Även om arrangemangen och situationen inom arbets- livet har en stor betydelse för hur samman- jämkningen av arbete och familj lyckas, bör man komma ihåg att en stor del av ansvaret för relationen mellan arbete och familj bärs av den arbetstagaren själv. Hur det vardagliga ansvaret inom familjerna fördelas påverkar också hur arbetstagarna för egen del upplever förhållandet mellan arbetet och familjen. Som helhet tyder undersökningsresultaten på att frågor kring familj och omsorg har betydelse för arbetstagarnas planer på fortsatt förvärvsarbete eller pension. I Finland och även i andra länder lägger man ned mycket arbete på att utveckla arbetslivet. Det vore bra om även sammanjämkningen av familj och arbete ingick som en viktig del och aspekt i detta utvecklingsarbete. Litteratur Bratberg, Espen, Dahl, Svenn-Åge & Risa Alf Erling 2002. “’The Double Burden’ – Do Com- binations of Career and Family Obligations In- crease Sickness Absence among Women?” Eu- ropean Journal of Sociological Review 18 (2), 233-249. Esping-Andersen, Gösta 1996. “After the Golden Age? Welfare State Dilemmas in a Global Eco- nomy”. I Esping-Andersen, Gösta (red.) Welfa- re States in Transition: National Adaptations in Global Economies. Sage. London. Gornick Janet, C. & Meyers, Marcia K. 2003. Families that Work. Policies for Reconciling Parenthood and Employment. Russell Sage Foun- dation. New York. Karasek Robert A. 1979. “Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implica- tions for Job Redesign.” Administrative Science Quarterly, June, volume 24, 285-308. Kallinen, Kaija 2003. “Den finländska modellen: Pensionsreformerna mognar fram genom för- handlingar och överenskommelser.” Nordisk Försäkringstidskrift 4/2003, 319. Lehto, Juhani, Moss, Nina & Rostegaard, Tina 1999. Universal Public Social Care and Health Services. Teoksessa Kautto, Mikko, Heikkilä, Matti, Hvinden, Björn, Marklund, Staffan & Ploug Nils (red.): Nordic Social Policy. Chang- ing Welfare States. Routledge. London. Leira, Arnlaug 2002. Working Parents and the Welfare State. Family Change and Policy Re- form in Scandinavia. Cambridge University Press. London.