201 Övertext v Euron – en vardaglig valuta av Esko Kivisaari Användningen av euron har blivit endel av vardagen för såväl finländarnasom det finländska näringslivet. I och med att valutakursrisken försvunnit har de finländska försäkringsbolagen styrt sina ut- ländska placeringar till euroområdet. Euron har stabiliserat ekonomin påtagligt, men den låga räntenivån gör att ansvarsskuldens dis- kontoränta ser hög ut. Finland bytte ut sina sedlar och mynt mot eurovalutan för knappt två år sedan. Fastän denna massiva operation inte ligger längre tillbaka i tiden än så, kommer man knappt ihåg den längre. Inte heller den finska marken. Situationen är nu en helt annan än under eurons första tider. Då alla priser under de första månaderna måste räknas om från euro till mark, för att värdet av en produkt eller tjänst skulle kunna begripas, har det fenomenet nu så gott som upphört. Bara när det gäller stora belopp bru- kar man säga vad t.ex. 8 miljoner euro är i ”mormors mark”. I debatten förekommer inte heller längre de skräckscenarier, som det var vanligt att måla upp inför folkomröstningen. Likaså har de flesta eurosuperlativer fallit i glömska. Euron har blivit en del av den finländska vardagen. Detta till trots har euron satt sina spår i vår samhällsekonomi. Den gemensamma europe- iska valutan inbjuder självfallet till interna- tionella prisjämförelser. Och mycket riktigt, priskonkurrensen i Finland har blivit klart hårdare, detta mer eller mindre oberoende av bransch. Också de samhällsekonomiska effekterna har varit betydande och för det mesta positiva. Statsskulden har till stor del blivit en skuld i euro, då den tidigare huvudsakligen noterades i olika främmande valutor och sålunda var ytterst utsatt för valutakursfluktuationer. De finländska försäkringsbolagen har likaså främst gjort sina placeringar inom euroområ- det för att därigenom undgå valutakursrisken. Räntorna har legat på en rekordlåg nivå och ingen drömmer ens längre om den ränte- turbulens som grasserade i landet för tio år sedan och som utlöste en våg av konkurser med ekonomisk misär som följd. Även om de exceptionellt låga räntorna är positiva för lån- tagarna har de negativa verkningar för försäk- ringsbolagen, vilkas diskontoräntor för an- svarsskuldens del ligger klart högre än det rådande ränteläget. Åtminstone i ljuset av de finländska erfa- renheterna kan man konstatera, att det inför folkomröstningar är en massa ogrundade far- hågor och överdimensionerade förhoppning- ar i svang. Integrationen är det som förändrar vår verksamhetsmiljö, inte valutans namn. Helsingfors i augusti 2003 K O M M E N T A R E N Esko Kivisaari är verkställande direktör i Finska Försäkringsbolagens Centralförbund. NFT 3/2003
Utgave:
3, 2003
Sprog: International
Kategori:
Artikler før 2014
Bilaga