I samband med att det nya pensionssystemet lanserades i slutet av 1990-talet började stora grupper av konsumenter som inte tidigare hade erfarenhet av fondsparande att spara i fonder. Sedan dess har drivande aktörer på den svenska marknaden, så som Fondbolagens Förening, arbetat för att fondnamn inte ska vara missvisande. Detta som ett komplement till den reglering som görs av Finansinspektionen;
Denna legala reglering av fondnamn i Sverige är en del av de fondbestämmelser som godkänns i samband med att fondbolag ansöker om att bedriva fondverksamhet. Finansinspektionen gör då en bedömning huruvida fondnamnet någorlunda stämmer överens med inriktningen på fonden. I de fall då namnet är godkänt av Finansinspektionen genom fondbestämmelserna, men inte anses rättvisande av andra marknadsaktörer kan bland annat Etiska Nämnden för Fondmarknadsföring göra vägledande uttalanden. Normen för fonder på den svenska marknaden är dock att följa den logiska strukturen: fondbolagsnamn – inriktning – andelsklass.
Dolda risker
Friare placeringsmandat kan indikeras i fondnamnet genom att addera ord som Flexibel, Unconstrained, Alternativ och Plus. Om en fond i sitt namn indikerar ett friare placeringsmandat och därmed högre risk måste det råda konsensus på marknaden kring vad detta begrepp innebär, för att sparare ska ha möjlighet att uppfatta den ökade risken. Kartläggningen nedan visar att sådan konsensus inte råder på den svenska marknaden idag;
Flexibla fonder
Flexibla fonder, dvs fonder vars namn innehåller flexibel/flex/flexible, är det största av dessa begrepp på den svenska marknaden och har ökat med nästan 10% bara från år 2015 till år 2016. De flesta flexibla fonder definierar flexibel som att fonden kan investera flexibelt mellan aktier och räntor, dvs ordet flexibel indikerar att det är en blandfond. Hur flexibel fonden är varierar mellan olika fonder och innefattar både aktiefonder med möjlighet att ta in räntor, och blandfonder med 50/50 fördelning mellan aktier och räntor. Vanligast efter att använda flexibel som en indikation på blandfond är att använda flexibel som indikation på att fonden har möjlighet att placera i räntor med annan löptid eller kreditvärdighet än vad som vanligen anges. Flexibel brukar då föregås med vilken typ av räntefond fonden vanligen är, exempelvis Corporate Bond Flexible eller Obligationsfond Flexibel. Slutligen, flexibel kan även avse flexibel att placera i andra typer av tillgångsslag eller flexibel mellan värde- och tillväxtaktier, men det är förhållandevis få fonder som definierar flexibel på detta sätt.
”Unconstrained” fonder
Räntefonder som har ett behov av att öka avkastningen kan göra detta på olika sätt; ett sätt är att öka löptiden, ett annat sätt är att investera i obligationer med lägre kreditkvalitet. Flexibiliteten att kunna variera sitt placeringsmandat inom räntor definieras ofta med begreppet Unconstrained (engelskans otvungen, obunden). Precis som begreppet Flexibel i samband med räntefonder så syftar Unconstrained på räntefonder som har mandat att på ett eller annat sätt skapa avkastning på ett annorlunda sätt en vanlig räntefond.
Alternativa fonder
Fonder som innefattar begreppet alternativ/alt/alternative är en förhållandevis liten kategori på den svenska marknaden. Alternativa investeringar innefattar normalt exempelvis råvaror, hedgefonder, Private Equity och konvertibler. Men begreppet alternativ i namnet för fonder på den svenska marknaden är nästan uteslutande en omskrivning för hedgefonder.
Plusfonder
Begreppet Plus används fritt och syftar till olika saker beroende på fondbolag. Även inom fondbolag tenderar Plus att indikera olika saker för olika fonder. Precis som Flexibel och Unconstrained så är det vanligt att Plus i räntefondssammanhang avser ökad löptid och lägre kreditkvalitet. För icke-räntefonder kan det även indikera att fonden använder en hävstång eller tar korta positioner. För majoriteten av alla Plusfonder på den svenska marknaden är det dock svårt att utläsa vad begreppet Plus är avsett att indikera.
Vad blir konsekvenserna?
Det låga ränteläget har lett till ett ökat behov av nya typer av räntefonder, vilket i sin tur ökar behovet av att definiera räntefonder med friare placeringsinriktning på ett annat sätt än konventionella räntefonder. Definitionen är dock inte allmänt vedertagen eftersom olika begrepp indikerar liknande flexibilitet i placeringsmandat. För spararna kan detta orsaka förvirring, men eftersom det råder förhållandevis stor konsensus kring att Flexibel, Unconstrained och Plus i samband med räntefonder innebär friare placeringsmandat, finns det ändå en möjlighet för sparare att uppfatta denna ökade risk.
Det är däremot mindre sannolikt att spararna uppfattar den ökade risken som kan komma med friare placeringsmandat när begreppen används ihop med aktiefonder, eftersom betydelsen av begreppen då är mindre stringent. På den svenska marknaden är begreppet Plus det av de undersökta begreppen som det råder störst oenighet kring. Det finns även en betydande andel fonder där innebörden av begreppet Plus i sammanhanget är högst oklart.