─ På 1990-talet var den vanligaste frågan ifall det gick att få gå i pension vid 55. Idag handlar det snarare om ifall det går att kombinera pension och arbetsliv.
Det konstaterade Stefan Pärsson, VD för Svenska Försäkringsföreningen (SFF), när han inledde SFFs medlemsevent på temat ”60 är det nya 30”. Det var en inspirationsföreläsning om generationsväxling, som bland annat handlade om att överföra kunskaper och erfarenheter från den som går i pension.
Talar för lite om kompetensöverföring
Den ena av föreläsarna, Pelle Snårelid, managementkonsult som framförallt arbetar med förändrings- och verksamhetsutvecklingsarbete i stora och mellanstora företag, tog upp frågan om strategisk kompetensförsörjning:
─ Man pratar mycket i företagen om att rekrytera och behålla arbetskraft, men alltför lite om att ─ på ett planerat sätt ─ överföra kompetens från en person som går i pension till dem som blir kvar.
En fråga man då först måste ställa sig är vad kompetens egentligen är. Pelle Snårlid definierade det som förmågan att lösa olika uppgifter eller, som man också kan se kompetens, som summan av kunskap, erfarenhet och motivation.
Vad innebär då kompetensförsörjning och hur ska överföringen gå till?
Svårt skapa utrymme för kompetensöverföringen
─ Kompetensöverföring bör ske på ett strukturerat sätt, så att överföringen kan ske i god ordning. Problemet är att dagens organisationer är så anorektiska, vilket gör att det ofta brister när det verkligen kommer till att skapa utrymme för kompetensöverföring.
Pelle Snårelid såg flera utmaningar med kompetensöverföring i det här sammanhanget och pekade på vikten av att ställa sig själv ett antal frågor:
─ Till att börja med är det viktigt att ställa sig frågan varför en kompetensöverföring överhuvudtaget ska ske. Sedan behöver man självklart fråga sig vad som ska överföras, liksom vem som ska lämna över till vem? Tidsaspekten är också viktig, dvs. när ska överföringen ske. Slutligen behöver man tänka igenom hur man ska veta att man lyckats med sin kompetensöverföring.
Det är också viktigt att fundera igenom ifall det finns uppgifter som inte är verksamhetskritiska och därför inte behöver överföras.
Pelle Snårelid tog även upp det personliga ansvaret och betonade vikten av att tydliggöra och synliggöra sin egen kompetens.
─ För det är ändå på det sättet att du måste ta dig en funderare över hur du själv vill bli uppfattad den dag du går i pension.
Sverige alltför åldersfixerat
Den andra föreläsaren, Frances Broman, pionjär inom karriärrådgivning och som idag främst fokuserar på att coacha 60-plussare att se nya möjligheter vid sin pensionering, tycker att Sverige är ett alltför åldersfixerat land ─ även om det förhållandet är på väg att förändras.
─ Det finns idag många fler möjligheter än tidigare, att kombinera arbete och fritid. Och ett arbetsliv kan idag inrymma flera olika karriärer, varvade med utbildning, familjeliv och samhällsengagemang.
Hjärnan fortsätter att utvecklas även efter 80
Hon konstaterade att antalet personer som är över 80 år, kommer att öka med 50 procent mellan 2000 och 2030. Det finns dock flera myter som det gäller att sticka hål på, bl.a. att hjärnan inte skulle utvecklas efter en viss ålder:
─ Forskningen visar att människan, oavsett ålder, är fullt kapabel att utveckla sina förmågor. Ett bra exempel på det är att många äldre har stenkoll vad som händer på den digitala sidan. 80 procent av dem som är 55 år eller äldre, använder sig t.ex. av Internet.
Frances Broman betonade hur viktigt det är att hålla hjärnan i trim, att vara nyfiken, att lära sig nya saker och att röra på sig.
Hon gav avslutningsvis en hel del personliga råd till den som funderar på att gå i pension. Några av dessa var:
-
Hur ska jag skapa utrymme för människor som jag värderar?
-
Vilka nätverk vill jag vara med i?
-
Är jag intresserad av volontärarbete, som det finns stort behov av?
-
Hur stor del av mitt liv vill jag ägna mig åt betalt arbete? Vill jag bli egen företagare?
Fler råd från Frances Broman hittar du på www.aligningyou.se/