Om värdet av organisatorisk mångfald

Biologisk mångfald är ständigt på agendan. Det märks att fler har kunskap om de biologiska ekosystemen där variation är en förutsättning för långsiktig resiliens. När vetefälten i Skåne kantas av vallmo och blåklint lockar det till sig pollinatörer. Den industriella monokulturen på fältet berikas och både naturvärdet och det ekonomiska värdet ökar.

Om biologisk mångfald blivit en skyddsvärd angelägenhet är det i jämförelse slående hur eftersatt vår kunskap är om den organisatoriska mångfaldens förutsättningar och värden. En illustration kan hämtas från försäkringsmarknaden. För ett år sedan planerade Svenska Försäkringsföreningen ett särskilt seminarium om ömsesidiga försäkringsbolag. Ett sådant initiativ till fördjupad kunskap om en enskild organisationsform är idag ovanligt. Mer typiskt är ointresset som mötte detta initiativ. Seminariet fick ställas in p g a bristande intresse.

Med det här inlägget vill jag och vårt mångvetenskapliga team av organisationsforskare vid Score (Stockholms Universitet och Handelshögskolan i Stockholm) uppmuntra till eftertanke. Vi ser behovet av en fördjupad konstruktiv dialog bland aktörerna på och omkring finans- och försäkringsmarknaderna. Hur står det till med kunskapen om den organisatoriska mångfalden i detta sociala ekosystem? Och, vems angelägenhet är det?

Samverkan må vara ett modeord men konkurrens ligger ofta närmre till hands. Det präglar relationerna på det sociala fältet, på gott och ont.  I en tid då många springer i ekorrhjul mot kortsiktiga förbättringar och effektiviseringar ges få tillfällen att lyfta blicken bortom det mest omedelbara på den egna agendan.

Idag har organisatoriska särarter som avviker från den dominerande aktiebolagsnormen (särarter som ömsesidiga bolag, ideella och offentligägda bolag, kooperationer m fl) hela ”bevisbördan” på sitt bord. Det gäller alla branscher. Ständigt tvingas de förklara och försvara sin organisatoriska särart och allt som oftast jämförs de mot normen. I brist på balanserad kunskap om det avvikande tenderar varje avvikelse att ses som problematisk.

Som grundforskare ser vi detta som en kritisk kompetensförsörjningsfråga. Fler behöver få möjlighet att tänka tillsammans om den organisatoriska mångfaldens förutsättningar och samhällsvärden. Det är en kritisk framtidsfråga inte bara för säljare och köpare på fältet. Också myndigheter, tjänsteleverantörer inom juridik och management, politiker och akademi samt våra ideella rörelser behöver engagera sig i frågan.

Precis som i fallet med den biologiska mångfalden har vi ännu inte alla svaren på exakt hur och varför den organisatoriska mångfalden är värdefull. Innovation, långsiktigt samhällsansvar och resiliens är tre nyckelord i den pågående mångvetenskapliga grundforskningen i ämnet. På Score bidrar vi bland annat genom forskningsprogrammet STORM (som är ett partnerskap mellan Folksam och Stockholms Universitet), men också genom flera andra projekt om statliga och ideella bolag.

För vårt fortsatta arbete välkomnar vi nu dina erfarenheter och tankar om den organisatoriska mångfaldens betydelse. Har vi gått mot mer av monokultur i näringslivet de senaste decennierna? Försvinner kunskapen om och tålamodet med särarterna? Vilka risker ser du, eller är det kanske helt oproblematiskt med organisatorisk ”monokultur” ur din synvinkel? Hör gärna av dig till undertecknad så bidrar du till att föra kunskapen och samtalet framåt.

Susanna Alexius
0733-248284, 08-6747417
susanna.alexius@score.su.se
Ek. dr, forskare och lärare i företagsekonomi på Score vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet, programansvarig för Offentliga sektorns managementprogram vid Handelshögskolans vidareutbildning, SSE Executive Education