Karlstad Universitet bedriver forskningsprojekt kring hot och risker kopplade till klimatförändringar

 

Ofta formuleras klimatförändringar som en samhällsutmaning på global nivå, med stater som de viktigaste aktörerna i hanteringen. Att hanteringen av klimatförändring kräver nationers samverkan på global nivå är förvisso sant men dess effekter, som påverkar infrastruktur, organisationer och enskilda individer, är i stor grad lokala. Detta innebär att hanteringen av risker och anpassningsåtgärder har en tydlig lokal och regional prägel och riktar fokus mot ansvaret för enskilda individer och organisationer (offentliga och privata) i lokalsamhället.

I studier av klimatanpassning konstateras genomgående att effekter av klimatförändring – såsom extrema väderhändelser i form av skyfall, översvämningsrisker kopplade till högre vattennivåer och jordskred – förväntas öka i frekvens. Detta ställer redan idag stora krav på offentliga aktörers, företags och enskilda individers beredskap och ansvarstagande, krav som med största sannolikhet kommer att öka i framtiden.

 

Tillräcklig kunskap saknas

Det saknas tillräcklig kunskap om olika typer av hot och risker kopplade till klimatförändringars effekter. Vidare är ansvarsförhållandet mellan stat, kommun, andra organisationer och den enskilda individen oklar, och detta är delvis kopplat till vilken typ av problem som ett hot eller en risk uppfattas vara. Det krävs mer forskning för att öka kunskapen om dessa frågor.

Centrum för klimat och säkerhet (CSS) vid Karlstads universitet – som bedriver tvärvetenskaplig forskning och samverkan med samhällsaktörer inom områdena naturriskhantering och klimatanpassning – fick därför i början av 2015 åtta miljoner kronor från Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond för ett forskningsprogram där data studeras om tidigare extrema väderhändelser, kommuners ansvar vid vattennära byggande och kommuners roll i samverkan med andra aktörer. Dessutom ska forskarna titta på vilka faktorer som påverkar bostadsägares förebyggande åtgärder i relation till risker.

Exempelvis bör befintliga data om skyfall sammanställas för att möjliggöra rimliga riskanalyser, och kommunernas ansvar vid vattennära byggande och deras roll i samverkan med andra aktörer bör utredas. Forskning behövs också för att förstå vilka faktorer som påverkar bostadsägares förebyggande åtgärder i relation till risker. Ett övergripande syfte med detta projekt är att bidra till en ökad kunskap om dessa frågor.

 

Bedrivs som fem delstudier

Forskningsprojektet bedrivs i form av fem delstudier:

  1. Analys av befintliga skyfallsdata från olika kända och tillgängliga datakällor. Skyfall som naturolycksrisk har inte lika tydlig geografisk koppling som älv- och sjööversvämningar där ett välavgränsat område riskerar att översvämmas. Skyfallens antal och intensitet förväntas öka i Sverige till följd av ett förändrat klimat. På konsekvenssidan finns det direkta och indirekta skador i form av exv. källaröversvämningar, erosionsskador på vägar och järnvägar samt avbrott i olika vitala samhällsfunktioner såsom trafik och elförsörjning. För att förstå skyfall och skyfallsskador, och för att arbeta fram rimliga åtgärdsstrategier krävs olika typer av data som utgångspunkt.

    Mycket data finns redan idag, men är utspritt på många olika aktörer. Denna studie avser att sammanställa det befintliga heterogena datamaterialet och strukturera det på ett meningsfullt sätt för att möjliggöra analyser av skyfallshändelser och -skador.
     

  2. Studie av kommunen och dess omvärld. Denna studie är uppdelad i två delar. Den första omfattar en kartläggning av förändringar i planeringssystemet de senaste 10 åren, i syfte att se hur förändringarna påverkat känsligheten för klimatrelaterade skador i bebyggelsen. Utifrån det kan kritiska frågor för skademinskning genom samhällsplanering identifieras och rekommendationer formuleras, exempelvis gällande lagändringar och rollfördelning.

    Den andra delen fokuserar på kommunernas aktiviteter och lärande kopplat till klimatrisker. Exempelvis kan det vara fråga om hur erfarenheter av dramatiska händelser, som översvämningar, påverkar planering och markanvändning i kommunen.

  3. Studie av nätverk kopplade till bebyggelse och klimatrelaterade risker. Samverkan via nätverk ses som en allt viktigare funktion i vårt sektoriserade samhälle. Samtidigt indikerar forskning att det finns en stor potential att öka effektiviteten i nätverken. Studien avser att kartlägga befintliga nätverk i Sverige för samverkan kring frågor kopplade till bebyggelse och klimatrisker, t ex älvgrupper. Utifrån denna kartläggning ska ett antal rekommendationer formuleras som handlar om att öka nätverkens effektivitet i förhållande till deras funktion för skademinskaning på bebyggelse.

  4. Studie av bostadsägarnas ansvarstagande. Vetenskaplig forskning om de faktorer som påverkar bostadsägares förebyggande insatser vid naturolyckor är knapp. Traditionellt har strukturella (framför allt fysiska) skyddsåtgärder varit det önskade tillvägagångsättet för att minska risk för konsekvenser till följd av naturolyckor i det bebyggda samhället. Detta är under förändring och samhällsaktörer har ändrat fokus mot kombinationer av strukturella, icke strukturella- och anpassningsåtgärder. Detta kräver involvering av och engagemang från privata bostadsägare.

    Genom en brett upplagd enkätstudie undersöks vilka faktorer som påverkar bostadsägares beslut om anpassning och åtgärder och vilken roll offentliga aktörers och försäkringsbolags information om klimatrisker har för viljan till att faktiskt genomföra anpassningsåtgärder.

  5. Studie om trygghet och utsatthet vid skredrisker. Globalt är naturolyckor ett stort hot mot människors liv och hälsa. I Sverige är det främst jordskred och snöskred, med sina snabba förlopp, som kan medföra direkt fara för människoliv. Erfarenheter från skred i Norge och Sverige visar att många förolyckade befann sig i hemmet när olyckan inträffade. Hur stor fara en naturolycka utgör beror på om människor exponeras, hur många som exponeras och hur sårbar människan är när hon exponeras. Studien avser att beskriva, anpassa och testa en metod för att uppskatta människors utsatthet och risk för liv vid naturolyckor med indata från inträffade skred i Sverige och Norge.
     

Mer information om projektet

Projektet beräknas vara avslutat vid årsskiftet 2017. Under perioden fram till dess kommer delrapporter att publiceras halvårsvis, den senaste i oktober 2016. I november anordnades en workshop om ansvar och samverkan för hantering av översvämningar och skyfall i samarbete med den nationella Klimatanpassningsutredningen som leds av Eva Eriksson. Workshopen samlade främst kommuner med tjänstemän från olika förvaltningar i syfte att sprida projektets forskning, ge utredningen input från kommunerna och att vara ett forum för diskussion och lärande.

 

Länk till projektets hemsida https://www.kau.se/ccs/forskning/minskade-klimatrisker-i-framtidens-bebyggelse-och-boende. Här finns också kontaktuppgifter till forskarna i projektet.