Hur förbereder sig försäkringsföretagen för framtidens hot och risker?

 

Vi lever i föränderlig värld som hela tiden utvecklas i allt snabbare takt. Vilka risker står vi inför inom ett långt och kort perspektiv? Är försäkringsföretagen redo för de framtida risker vi redan i dag vet om? Och är branschen och dess företrädare för defensiva?

Det var frågeställningar som seminariet ”Framtidens risker” kom att kretsa kring och som Försäkringsföreningen arrangerade i slutet av mars. Ett seminarium med liknande inriktning hölls för ungefär ett år sedan. Det berörde framför allt olika framtida hot. Dagens seminarium inriktade sig mer på försäkringsföretagens agerande för framtiden för att möta hoten.

Seminariet inleddes med ett samtal mellan Hans-Erik Andersson, styrelseordförande i Skandia, och Åke Freij, affärsutvecklare på IBM och innovationsforskare på Handelshögskolan. Hans-Erik Andersson tycker inte att branschen är för defensiv:

”Tittar jag på Skandia, vågar jag påstå att vi nog har en av de mest differentierade allokeringarna. Men självklart ställs krav på styrelseledamöterna att sätta sig in de konsekvenser som olika regleringar kan medföra.”

Åke Freij ser dock ett mönster av att näringslivet är för defensivt:

”Det finns ett stort utbud av ny teknik, men det finns samtidigt en stor osäkerhet hur den ska utnyttjas. Min förhoppning är att försäkringsbranschen ska se möjligheterna och skapa kundnytta. Ett tips till er är att använda Artificiell Intelligens (AI) för att hjälpa er förstå alla olika regleringar.”

Han diskuterade också kompetensen hos framtida medarbetare i branschen:

”Man behöver personer som kan och brinner för försäkring, men som även är öppna för den nya teknikens möjligheter.”

Hans-Erik Andersson pekade under samtalet på det faktum att time-to-market är viktig, men att detta kanske inte är lika viktigt för liv och pension, som till sin natur ska vara långsiktig. Samtidigt var han kritisk mot de små nischbolag, som inte ser till helheten utan bara satsar på delar av värdekedjan.

Tro på framtiden kan vara självuppfyllande

”Även om konjunkturuppgången i vår omvärld har varit något trögare än vår egen, står vi ändå på en bättre grund än för ett år sedan. Sverige har haft en av de starkaste återhämtningarna inom OECD efter finanskrisen”, sa Marie Giertz, chefsekonom på Kåpan Pension, när hon gav en nationell och internationell utblick om hur ekonomin för liv- och sakförsäkringsbolag påverkas och hänger samman. 

”Vi skrattar åt Trump, men faktum är att småföretagen är optimistiska och att det har skett en börsuppgång. Ekonomi är beteendevetenskapligt betingat ─ tror man på framtiden, kan det vara självuppfyllande.”

Hon konstaterade vidare att prognoserna nu revideras uppåt och att de pekar på en global tillväxt på 3 procent, vilket är bra. En viss inflation kan skönjas, vilket skapar en möjlighet att komma ifrån lågräntemiljön.

Läggs för lite resurser på säkerhet

Mikael Westerlund, teknisk chef på IP-Only, diskuterade samhällets förmåga att stå emot digitala attacker. Målet är att 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredbandsnät med över 100 Mbit/sekund. Och fem år senare ska hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband på ! Gbit/sekund.

”Problemet är att det samtidigt läggs för lite resurser på säkerhet. Ett hot är de s.k. DDOS-attackerna, där någon skickar skräpmejl eller webbanrop för att få samhällskritiska funktioner att sluta fungera. Organiserade DDOS-attacker riskerar att slå ut DNS-tjänsterna, som är en av Internets grundbultar.”

Enligt Mikael Westerlund finns det tre typer av avsändare av sådana här attacker. Det kan vara unga människor vars avsikt är att busa, det kan vara personer eller organisationer som har politiska eller religiösa motiv, och det kan vara några som vill utöva utpressning. Han gav tre råd:

  • Utvärdera riskerna för er verksamhet och säkra skyddet

  • Lägg inte alla ägg i en korg, utan försök hitta säkerhetslösningar utöver de som er huvudleverantör erbjuder

  • Öva, öva, öva!

Resistenta tarmbakterier stora problemet

Bakterier som utvecklat motståndskraft, antibiotikaresistens, är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjukdom och dödlighet.

”Modern sjukvård kräver effektiv antibiotikabehandling, t.ex. i samband med höftledsoperationer och cellgiftsbehandling. Problemet är att alltför få nya antibiotikaklasser tillkommit sedan 1970-talet, vilket skapat ett skriande behov av nya”, berättade Annika Hahlin, leg. apotekare och verksam vid STRAMA, Samverkan mot antibiotikaresistens, inom Stockholm Läns Landsting.

Just nu är resistenta tarmbakterier det stora problemet. Bakterierna delar med sig av sina gener, vilket gör att resistens sprids så fort.

Hon pekade på fyra saker som påverkar försäkringsbranschen när det gäller ökad antibiotikaresistens:

  1. Antaganden om förväntad livslängd/dödlighet

  2. Större variation i dödlighet på grund av utbrott

  3. Sjukvård vid vistelse utomlands innebär hög riskfaktor

  4. Ändrade villkor/begränsningar

Hur stora händelser påverkar branschen

Tomas Ljungqvist, VD på Guy Carpenter & Company AB, gick igenom vilka lärdomar man kan dra av stora och oväntade händelser. Han utgick från tre sådana händelser: 9/11 (2001), stormen Gudrun (2005) och Thailand-översvämningarna (2011). När det gäller konsekvenserna för försäkringsbranschen av det som hände 9/11, kan man se krav på att terrorism skulle undantas i villkoren, statligt sponsrade terroristdådspooler (i Norden har så skett enbart i Danmark), utveckling av stokastiska modeller som förutser sannolikheten för terroristhändelser samt en ny marknad för terroriståterförsäkring.

”Stormen Gudrun ledde till att återförsäkrarna ville undanta skador på skog samt att premierna höjdes och villkoren gjordes om. Vidare utvecklades det en bättre skadehantering. Stormmodeller, som tar hänsyn till skog, kom också att utvecklas”, konstaterade Tomas Ljungqvist.

När det gäller översvämningarna 2011, kan man enligt honom konstatera att nordiska försäkringsbolag inte hade tillräcklig överblick kring den exponering som de hade i Thailand.

Vad har då försäkringsbranschen gjort efter dessa tre händelser?:

”Den har fått en bättre förståelse för de egna riskerna, man har utvecklat bättre verktyg för att kvantifiera exponering och man har infört undantag/begränsningar när det gäller vissa risker”, avslutade Tomas Ljungqvist sin föredragning.

Tillit betydelsefullt för försäkring

Susanne Wallman Lundåsen, docent på Ersta Sköndals högskola, berättade utifrån sin forskning om tillit ─ något som försäkring bygger på. Hon diskuterade om vi ska våga lita på samhället, dess myndigheter, företag och medborgare.

”Har vi pålitliga samhällsstrukturer, framförallt inom rättsväsendet, gör det att jag som medborgare vågar ta risken att lita på andra människor. Men det omvända gäller också!”

Tillit korrelerar med möjlighet att utöva demokrati och studier visar att tillit samvarierar med ekonomisk tillväxt. Samtidigt kan en hög grad av ojämlikhet, där uppfattningen sprids att spelreglerna är olika för olika människor, göra att tilliten minskar.

Delningsekonomin ─ nya möjligheter, men omdebatterad

Mårten Blix, fil.dr. i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, förde ett resonemang om delningsekonomin, där ett utbud av fysiska varor, tjänster eller kunskap, förmedlas via en digital plattform som matchar utbud med efterfrågan till låg transaktionskostnad.

”Andelen temporära jobb ökar, vilket skakar om arbetsmarknaden. De omfattas sällan av kollektivavtal och arbetsmiljön är omdebatterad. Samtidigt skapas nya jobb och nya möjligheter ─ det blir enklare för amatörer att prova på något nytt. Delningsekonomin innebär också ett bättre utnyttjande av resurser.”

Som avslutning på seminariet resonerade Magnus Hjelmblom, universitetslektor vid Högskolan i Gävle, kring området Artificiell intelligens. Kommer framtidens finansiella robottrådgivning att baseras på datorer med inbyggd AI? Och vilka förändringar av risker och verksamhetsmiljö innebär det för försäkringsmarknaden?

Seminariet modererades av Johan Nyman, chef Sakförsäkringsservive och –utveckling, Länsförsäkringar AB och Torbjörn Olsson, tidigare Senior Advisor vid Länsförsäkringar AB