Brett forskningsprogram om samhällsresiliens inlett

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beviljat 20 miljoner kronor till ett femårigt forskningsprogram om samhällsresiliens i Sverige. Fokus är på styrning, sociala nätverk och lärande på lokal nivå.

Resiliens betyder i detta sammanhang att samhället har kvar en fungerande samhällsstyrning och bevarar centrala samhällsfunktioner i tider av kris och vid oväntade händelser, vilket naturligtvis är av stor vikt sett ur bl.a. försäkringsföretagens perspektiv. Det handlar också om förmågan till förändring och anpassning på lång sikt. Studier av resiliens kräver forskning där kunskaper från olika ämnen och forskningsfält integreras men också en ansats där forskare och praktiker arbetar tillsammans.

Programmet är ett samarbete mellan Risk and Crisis Research Centre (RCR) vid Mittuniversitetet, Försvarshögskolan (FHS) och Centrum för klimat och säkerhet (CCS) vid Karlstads universitet. CCS har fokus på klimatanpassningsfrågorna, medan RCR specifikt kommer att studera flyktingmottagande och FHS radikalisering.

 - Kunskapen om det lokala handlandets både positiva och negativa effekter på resiliens är svag och detta program kommer att bidra till att öka kunskapen om detta. Den unika ansatsen är att vi kombinerar tre fenomen som sällan studerats i ett gemensamt forskningsprogram men som har stor betydelse för samhällets resiliens, säger Mikael Granberg, föreståndare för CSS.

Bidrar med samhällsnytta

Forskningsprojektets huvudsakliga målgrupp är aktörer som verkar för en ökad samhällsresiliens såsom kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, nätverk och organisationer som påverkar och påverkas av samhällsinsatser kopplade till resiliens.

- Projektet bidrar med samhällsnytta, dels genom ökad teoretisk kunskap och fördjupad förståelse, dels genom förslag på praktiskt tillämpbara åtgärder som exempelvis lagändringar, förändrade beslutsprocesser, samverkansmodeller och organisatoriska strukturer, säger Mikael Granberg.

För att utveckla kunskap och kompetens inom resiliens för Sverige, behöver empiriskt grundad kunskap från flera områden och verksamheter analyseras såväl separat som samlat. Det är inte tillräckligt att studera enbart offentlig sektor, en kategori av händelse eller en typ av infrastruktur eller system. Det är heller inte fruktbart att enbart se till konsekvenser av inträffade händelser, eftersom det ger en reaktiv ingång till resiliens. Istället behövs en bred ansats där olika studieområden och miljöer studeras samlat.

Tre kommuner djupstuderas

Upplägget bygger på fallstudier där kommuner djupstuderas. Djupstudieansatsen, som möjliggör förståelse för komplexiteten i resiliens, kompletteras med en jämförande ansats i en avlutande metastudie  för att möjliggöra identifiering av generella faktorer och mönster. I det första steget kommer tre huvudfall att studeras: Malmö, Örebro och Arboga.

Malmö drabbades sommaren 2014 av ett kraftigt skyfall som fick omfattande konsekvenser. Sedan dess har kommunen arbetat systematiskt med frågan och tagit  fram  en skyfallsplan. Vidare var Malmö en av de kommuner vars resurser ansträngdes hårdast av det starkt ökade antalet flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015.

Örebro har identifierats som ett särskilt sårbart område inom ramen för EU:s översvämningsdirektiv. Man arbetar nu strategiskt för att integrera klimatanpassning i olika kommunala processer så att det blir ihopvävt med de styrinstrument som redan finns. Ifråga om flyktingmottagande ingick Örebro kommun bland de fyra kommuner som under hösten 2015 avlastade ankomstkommunerna Malmö  och  Trelleborg,  genom  att  bli  ankomstkommun  för  ensamkommande barn. Olika extremistiska och våldsbejakande rörelser har sedan en längre tid varit aktiva i såväl Malmö som Örebro.

Arboga  tar emot såväl vuxna  asylsökande  som  ensamkommande  barn. Denna  verksamhet har bl.a.  lett till attacker mot Migrationsverkets lokaler i kommunen och utgör ett intressant fall av lokal våldsbejakande extremism, som har förekommit under lång tid i många av landets kommuner. Arboga kommun är dessutom en något mindre kommun och det är av intresse att vikt att även studera även de mindre kommunernas  resiliens.  Vad  gäller  klimatanpassning  är  även  Arboga  utsatt  för  översvämningsrisker.  Igenom  Arboga tätort rinner den reglerade Arbogaån, som har flera trånga sektioner som skapar problem med ras och översvämningar.

–  Det ska bli mycket intressant att samarbeta med offentliga och privata organisationer på lokal nivå. Det är ofta där mycket av kunskapen om samhällets resiliens finns. Extra spännande är också att vi ska göra experimentella studier i RCR:s simuleringslabb som invigs nu i höst, säger Jörgen Sparf, projektledare vid RCR.

Risker och utmaningar för svenska samhället

Forskningsprojektets analytiska teman kommer att studeras empiriskt i tre områden: klimatkonsekvenser och anpassning, flyktingskap samt terrorism och våldsbejakande extremism. Valet av studieområden baseras på att de utifrån projektets teman har olika karaktär och förutsättningar samt omfattar olika typer av problematik i tid och rum. Samtidigt representerar alla tre områden frågor som kommer av globala förändringar, som den lokala nivån i Sverige har att hantera och anpassa sig till på både kort (krishantering) och lång sikt (anpassning,  omställning).  De  utgör  också  reella  osäkerheter,  risker  och  utmaningar  för  det  svenska  samhället med potential till stora negativa konsekvenser. Slutligen utgör studieområdena exempel där många aktörer av olika slag behöver samverka.

Genom att kombinera separata undersökningar och komparativa studier inom varje studieområde kommer generella slutsatser att kunna dras för projektets olika teman – kunskap som är generaliserbar till andra samhällsområden  och -verksamheter.