Att styra i ett ömsesidigt bolag

 

– Det finns en osäkerhet inom bl.a. kooperationen och ömsesidiga bolag kring vad de egentligen är för slags organisationer. Tyvärr är även kunskapsläget inom forskning och högre utbildning oklart. Och det finns väldigt lite skrivet.

Femårigt forskningsprogem

Staffan Furusten, docent och föreståndare för SCORE – Stockholm centre for organizational research, ett forskningscentrum som drivs i samarbete mellan Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm – berättade på ett seminarium att det här är bakgrunden till att Folksam, i slutet av 2015, beslöt att stötta ett projekt inom ramen för forskningsprogrammet STORM under fem år. Seminariet arrangerades av Svenska Försäkringsföreningen i början av oktober

Forskningen handlar om betydelsen för ledning och styrning av olika associationsrättsliga organisationsformer. Utöver forskning kring ömsesidiga bolag, vilket är den del av programmet som Folksam kommer att stödja, studeras även företagande i ideella föreningar samt kooperativa och statliga bolag. Bolagsformerna kommer också att jämföras med aktiebolag och offentliga organisationer. En viktig fråga är hur ett företags organisationsform påverkar möjligheterna till ledning och styrning av verksamheten.

I januari 2019 kommer den första publikationen från programmet ut. Den publiceras på ett internationellt bokförlag och heter ”Managing Hybrid Organizations Governance, Professionalism and Regulation” och har som huvudförfattare Susanna Alexius och Staffan Furusten.

Fokus ligger på organisatorisk hybriditet dvs organisationer som har som grundidé att blanda socialt ansvarstagande med företagande. Man tittar på olika hybrider som ömsesidiga försäkringsbolag, statliga bolag, företagande inom föreningar (t.ex. RFSU, Friskis & Svettis, IOGT) samt kooperativt ägda företag för att se om de har gemensamma utmaningar när det gäller ledning och styrning, eller om de skiljer sig åt.

Tendensen är att antalet ömsesidiga försäkringsbolag, som tidigare var stort, har reducerats. Det går att se en liknande utveckling i andra länder, bl.a. USA, konstaterar Staffan.

Socialt entreprenörskap allt vanligare

Han ser ett aktuellt fenomen i att olika former av socialt entreprenörskap har blivit allt populärare, men att det också finns ett antal hybrider med lång historia. Intressant är att det sker samtidigt som att det uppstår en hel del kritik mot detta fenomen, som bl.a. har lett till debatten om kvalitet och vinster inom välfärden.

Han konstaterar också att Kooperativt och ömsesidigt ägt företagande har förekommit sedan 1800-talet och att även offentligt ägt företagande i olika former har lång historia, liksom företagande i föreningar (t.ex. IOGT och RFSU).

De ömsesidiga bolagen blandar olika egenskaper som vi normalt förknippar med företag, föreningar och offentlig sektor:

Den här bilden kan väcka tankar om att det kan vara så att alla företag är någon form av hybridorganisationer, men ömsesidiga bolag i högre utsträckning. Men bilden är inte så enkel och entydig. Det finns olika grader av de olika dimensionerna.

Är kunderna medlemmar?

─ En intressant frågeställning som man kan väcka ur bilden, är om man ska betrakta kunderna som medlemmar i ett ömsesidigt försäkringsbolag? säger Staffan och funderar vidare:

─ Ska man vara inblandad i ägarstyrning, så måste man också veta om att man är ägare. På pappret kan det här se demokratiskt ut, men hur är det i praktiken?

I boken pekar man på något som kallas för “constitutional hybrid organizations”. Dessa definieras på engelska som  “hybrid organizations founded with the explicit purpose of fulfilling their mission by integrating either different institutional orders such as the market, the public sector and civil society, or structural traits from the logics of different ideal-typical organizations such as the business corporation, the public agency and the association.”

Som exempel på den här typen av organisationer kan nämnas:

·         Företag som drivs som ekonomiska föreningar

·         Föreningar som driver företag för att finansiera sina syften

·         Kooperationen ─ man är ägare, men behöver inte vara kund

·         Statliga företag – medborgare är både kunder och ägare.

─ För att kunna förstå vad som utmärker hybridorganisationer, jämför vi i boken olika typer av konstitutionella hybrider som bedriver olika typer av verksamheter.

Författarna har gjort några iakttagelser:

·         Alla agerar i rollen som företag på marknaden

·         I ömsesidiga bolag är ägarna mer diffusa och inte sällan ovetande om sin roll som ägare

·         Ömsesidiga bolag finns till för kundernas/ägarnas bästa, medan statliga företag finns till för allmänhetens bästa

·         Ledning och styrning i ömsesidiga och kooperativa bolag uppvisar ett mer komplext mönster ─ betonar ofta sitt historiska arv (sociala syften)

·         Alla har kunderna som viktigaste intressentgruppen

Koppling mellan politik och ömsesidighet

När det gäller ömsesidiga försäkringsbolag finns en artikel publicerad i ett tidigare nummer av Nordisk försäkringstidskrift (Nft 2/2018). I artikeln, som är skriven av Mats Larsson och Mikael Lönnborg, beskrivs kopplingen mellan politik och ömsesidighet. En utvecklad version av artikeln finns med som ett kapitel i boken.

─ Den här kopplingen var avgörande för att det inte blev något förstatligande av försäkringsbranschen efter andra världskriget, konstaterar Staffan Furusten.

I rapporten finns också ett kapitel kring hur olika former av försäkringsbolag menar att de påverkats av Solvens II.

─ Det har gått för kort tid sedan införandet av Solvens II för att kunna dra alltför stora växlar. Dock kan man konstatera att bolagen ytterst regleras av den nationella lagstiftningen om ägarstyrning, som har sin bas i aktiebolagslagen, och att den direkta påverkan därmed är begränsad. I ett längre perspektiv, om Solvens II får större inflytande på nationell praxis, så kan det bli en formell ansvarsförskjutning av operativa frågor i ömsesidiga bolag, från ledning till styrelsen.

Hybriditet kan aldrig tas för givet. I rapporten konstateras det att om företag som drivs i en hybrid organisationsform ska överleva, så måste formen kultiveras. Annars finns risken att utvecklingen går alltmer mot renodlade aktiebolag.

─ Uthålliga hybridföretag kräver multikompetenta ledare, som kan hålla igång parallella diskussioner med olika intressentgrupper över längre tid, säger Staffan Furusten till sist