Årsmöte i klimatförändringens tecken

 

I mitten av maj höll Svenska Försäkringsföreningen sitt ordinarie årsmöte på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Under de sedvanliga årsmötesförhandlingarna omvaldes Gunilla Svensson (Dina Försäkring) till ordförande och Lars Einar Pettersson (Idun Liv Försäkring) till vice ordförande. Till styrelseledamöter omvaldes Mats Olausson (Trafiksäkerhetsföreningen), Marie Ågren (Skandia) och Anders Johansson (FTF). Till nya ledamöter valdes Lars Engvall (Folksam), Patricia Seidel Garpedal (Länsförsäkringar Sak) och Kristina Elfdahl (Hannover Re).

Ett optimistiskt anslag

I samband med årsmötet höll Pär Holmgren, naturskadespecialist på Länsförsäkringar och välkänd klimatdebattör, ett anförande under rubriken ”Kan man lita på väderprognoserna - kan man lita på klimatmodellerna?”. Han konstaterade att det man säkert vet om en väderprognos är att den aldrig blir helt rätt, eftersom prognosen är beroende av att man gör olika former av förenklingar.

─ Utifrån det, kan man då lita på olika klimatmodeller, speciellt som de gör förutsägelser som ligger flera hundra år framåt i tiden? Det är då viktigt att veta att man aldrig kan förutse vad som ska hända ett specifikt år. Däremot är det möjligt att göra prognoser för tidsintervall på kanske trettio år.

Även om förutsägelserna kring framtidens klimat ibland kan verka dystra, har Pär Holmgren ett optimistiskt anslag. Hans devis är att det aldrig kommer att vara för sent att göra så mycket som möjligt!

Görs inte tillräckligt mycket

Världens befolkning skulle behöva 1,7 jordklot för att matcha det som vi utnyttjar det till. Det som står på spel handlar bland annat om mat- och vattenförsörjning, stigande världshav, massutrotning av djur och växter samt extrema väderhändelser.

─ Om vi lyckas hålla det s.k. 2-gradersmålet, måste vi ändå räkna med en höjning av havsnivån med 10 meter inom loppet av ett par tusen år. Men om vi fortsätter i den takt som vi gör just nu, finns det en risk att vi hamnar på tiometersnivån redan omkring år 2300.

Hur mycket får man då räkna med att det blir varmare globalt? Det är en stor spridning på prognoserna, men det beror inte i första hand på prognosmodellerna. Istället är det en osäkerhet kring bland annat befolkningsökning, teknikutveckling och klimatpolitik som bidrar till att prognoserna ser olika ut.

─ I det värsta scenariot skulle världstemperaturen öka med 5 till 10 grader, vilket motsvarar istidsvariationerna. Det är bara det att den här förändringen skulle ske under 300 år och inte under 10000 år när en istid går över i en värmeperiod.

I dagsläget görs det inte tillräckligt mycket i världen för att stoppa klimatförändringen, konstaterade Pär Holmgren och hänvisade till sajten climateactiontracker.org. Till viss del beror det på att USA hoppat av Paris-överenskommelsen.

Ändra på våra beteenden

Vad behöver vi då göra?

Pär Holmgren pekade på tre saker: Spara energi och resurser, utveckla ny teknik samt ändra våra beteenden. När det gäller det sistnämnda kan man ta köttkonsumtionen som exempel. Köttproduktionen i Sverige ligger antagligen på en lagom nivå, inte minst med tanke på att den bland annat bidrar till att hålla ängsmarkerna öppna. Däremot skulle vi behöva halvera vår köttkonsumtion, vilket innebär att importen då måste minska.

Men han gav även andra tips. Den som gör en flygresa bör t.ex. tänka på att undvika mellanlandningar. En mellanlandning innebär nämligen två flygresor, med start och landning.

Branschen kan ta ledningen

─ Tillsammans kan vi ställa om samhället i klimatsmart riktning. Här kan vi i försäkringsbranschen ta ledningen. Vi har trovärdighet, eftersom vi är duktiga på att beräkna risker och vana att tänka mer långsiktigt än många andra branscher.

Pär Holmgren pekade på att kommunerna bör följa länsstyrelsernas rekommendationer vid nybyggnation i vattennära områden:

─ Om kommunerna överklagar (och vinner), bör vi i branschen dra öronen åt oss, sa Pär Holmgren till sist.