Sök artikel

Sökningen gav 878 träffar, visar 151 - 160

En moderniserad föreningslag – hur påverkas försäkringsbranschen?

Utgåva: 2 / 2016 | Kategori: Försäkringsrätt | Författare: Camilla Dath, Viveka Classon

I denna artikel redogör författarna för några av de förändringar som görs i föreningslagen och som får effekt på ömsesidiga försäkringsbolag och regleringen av försäkringsföreningar. Avslutningsvis frågar de sigom förändringarna i föreningslagen nu innebär att det verkligen kommer att råda konkurrensneutralitet mellan företagsformerna på försäkringsmarknaden.

Community-based psychological disaster management groups and psychosocial support to trauma victims – knowledge and awareness

Utgåva: 2 / 2016 | Kategori: Risk | Författare: Jörgen Lundälv

An underlying purpose of the study is to gain a better understanding of how providing information on crisis teams could be improved for citizens, victims, and family members. Psychosocial support is important and could prevent social long-term consequences, period of sick-leave and suffering. Knowledge and awareness concerning injury prevention is also important to insurance company interacting people suffering from trauma.

Kan funktionell medicin revolutionera framtidens sjukvård?

Utgåva: 1 / 2016 | Kategori: Försäkringsmedicin | Författare: Svenska Försäkringsföreningen

Funktionell medicin är en vetenskapsbaserad utveckling av skolmedicinen som är på frammarsch i USA, där det har vuxit fram något av en folkrörelse kring den här behandlingsmetoden. Meningarna är delade, både i USA och i Sverige. Här finansierar några försäkringsbolag en klinisk prövning med anknytning till funktionell medicin, för att se om denna behandlingsmetod skulle kunna vara till hjälp för vissa patientgrupper. Oavsett vad man tycker, kan det vara värt att sätta sig in vad behandlingsmetoden innebär och hur den kan påverka försäkringsbranschen.

Framtidens risker

Utgåva: 1 / 2016 | Kategori: Risk | Författare: Svenska Försäkringsföreningen

I början av mars höll Svenska Försäkringsföreningen en konferens om framtidens risker. Strax efter detta fick innehållet i konferensen en drastiskt växande aktualitet -- genom terroristdåden i Bryssel, genom cyberattackerna mot svenska media och genom rapporterna om temperaturhöjningen på grund av att klimatet förändras. I den här artikeln ges en översiktlig genomgång av vad de olika talarna på konferensen tog upp -- t.ex. Pär Holmgren om klimatrisker, Hans Brun om politiskt våld, terrorism och radikalisering samt Marcus Murray om digitalisering och försäkringsbara risker.

Kan forsikringsselskaper gå konkurs?

Utgåva: 1 / 2016 | Kategori: Försäkringsrätt, Tillsyn | Författare: Stein Haakonsen

Det har vært ytterst få konkurser i norsk skadeforsikring, takket være streng lovregulering, solide solvenskrav, skadeavsetninger og en garantiordning i bunnen. Med innfasing av Solvens II ved siste årsskifte kan norske forsikringskunder om mulig sove enda tryggere om natten. EU-myndighetene har utarbeidet et eget regelverk (EU-direktiv) kalt Solvens II, som setter et minstekrav til reservekapitalen, både i skade- og livselskaper. Ifølge Solvens II må reservekapitalen innrettes slik at sannsynligheten for å gå konkurs i løpet av det kommende året ikke er større enn en halv prosent. Direktivet er gjort gjeldende i Norge fra 1.1.2016. De største kostnadene for et skadeforsikringsselskap er erstatningsutbetalingene. Fordi eksakt størrelse på framtidige utbetalinger er uviss, kan de ikke fullt ut forhåndsberegnes. Derfor må forsikringsselskapene sette av betydelige ekstra kapitalreserver og forvalte disse med optimal sikkerhet. I Norge har vi allerede siden 1990 hatt et regelverk som sier noe om hvordan og hvor mye som må avsettes til å dekke framtidige skadeutbetalinger. Skadeforsikringsselskapene i Norge har fram til nå avsatt drøye to ganger premiebeløpet knyttet til den forsikringsrisikoen de til enhver tid påtar seg.

Ny modell for tjenestepensjon i offentlig sektor

Utgåva: 1 / 2016 | Kategori: Tjänstepension | Författare: Christer Drevsjø, Jan Fredrik Nordby

Folketrygdens alderspensjonsprodukt er reformert, og med dette har dagens tjenestepensjonsordning i offentlig sektor i Norge fått en fremtoning som er lite tilpasset. Dette gjelder selv om produktet har fått innbakt en levealdersjustering. Sistnevnte element har bidratt til at tjenestepensjonsordningens generøsitet har blitt svært avhengig av når man er født, og til dels når pensjon tas ut. Samtidig har AFP-ordningen og særaldersgrenser ikke bidratt til å fremme arbeidslinjen, men fungerer som mindre veltilpassede tidligpensjonsordninger. Arbeids- og sosialdepartementet offentliggjorde 17. desember 2015 en utredning om en mulig ny pensjonsløsning for ansatte i offentlig sektor, samt skissering av potensielle overgangsordninger. Rapporten er utarbeidet av en intern arbeidsgruppe i Arbeids- og sosialdepartementet, bestående av seks fagspesialister. Formålet med utredningen har ikke vært reduserte pensjonsutgifter, men å tilpasse pensjonsordningene til de øvrige endringene i pensjonssystemet. Det skrives også at ny pensjonsordning i offentlig sektor må utformes slik at de er til fordel både for de ansatte, for arbeidsgiverne i stat og kommune og for samfunnet. Arbeidsgruppen har tatt utgangspunkt i følgende prinsipper: • Alle år i jobb skal gi pensjonsopptjening; med andre ord forlates prinsippet om full pensjonsopptjening etter 30 år. • Tjenestepensjonen skal beregnes uavhengig av folketrygden og samordnes ikke; dette har en parallell i ny offentlig uføreytelse. • Pensjonen skal kunne tas ut fleksibelt fra 62 år og kombineres med arbeidsinntekt uten at pensjonen blir avkortet; pensjonen er dermed ikke et substitutt for inntekt, men kan kombineres friere. Rapporten skisserer et mulighetsrom for ny modell for tjenestepensjon i offentlig sektor. Imidlertid åpner rapporten for mange spekulasjoner, samtidig som det er mange uavklarte forhold. Så langt foreligger det ikke konkretisert forslag til formell regulering.

Utviklingen av offentlig tjenestepensjon i Norge

Utgåva: 1 / 2016 | Kategori: Försäkringshistoria | Författare: Kristian Trosdahl

De siste årene er det gjennomført store endringer i det norske pensjonssystemet. I folketrygden er reformarbeidet kommet langt, nye modeller for både alderspensjon og uførepensjon er vedtatt og innført. Privat kollektiv tjenestepensjon er i ferd med å bli tilpasset endringene i Folketrygden, og de offentlige tjenestepensjonene står for tur. Den norske Forsikringsforening hadde «Ny offentlig tjenestepensjon» som ett av temaene på Årets Forsikringskonferanse i januar i år. Det er neppe noen overdrivelse å si at innleggene viste at det ikke er full enighet om hvilke endringer som bør gjennomføres. Utviklingen av offentlig tjenestepensjon i Norge har historiske røtter langt tilbake i tid. I denne artikkelen gis det et historisk tilbakeblikk på offentlig tjenestepensjon i Norge. Det gis en omtale av utviklingen fra ”Kongens Casse” til Statens pensjonskasse. Den historiske bakgrunnen for kommunale tjenestepensjonsordninger blir også omtalt.

Sidor