Vilken är tjänstepensionens framtid?

─ Bolagens främsta önskemål är att få se mer av framförhållning i den process som leder till att EU-direktiv blir till svensk lagstiftning. Idag är det alldeles för korta ledtider, både lagstiftaren och bolagen har svårt hinna med att förbereda sig.

Det sa Charlotta Carlberg, chef för Bolagsjuridik på Folksam och dessutom ledamot av arbetsgrupp för tjänstepensioner inom EIOPA, när hon inledde Svenska Försäkringsföreningens seminarium om tjänstepensioner i slutet av november. Hon gav deltagarna en statusuppdatering kring det som händer runt tjänstepensioner inom EU just nu och hur det ligger till med de olika direktiven.

En problematik har uppstått i Sverige kring implementeringen av de båda direktiven Mifid 2 och IDD, där de svenska lagstiftarna valt att koppla samman dem genom regleringen i IDD. Regeringens avsikt med sammanlänkningen är att stärka konsumentskyddet på marknaden för finansiell rådgivning.

Den fråga man då kan ställa sig är vad som händer ifall det ena av dem blir försenat? Det var en fråga som blev högaktuell under seminariet, eftersom regeringen samma dag meddelade att den skjutit upp ikraftträdandet av IDD från januari 2018 till juni samma år ─ medan Mifid 2 fortfarande träder i kraft 3 januari 2018!

Viktigt förbereda sig på förändringarna

När det gäller Priips-direktivet ─ som syftar till att öka insynen och öppenheten avseende paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter ─ träder detta i kraft nu vid årsskiftet.

─ När det kommer till IORP 2-direktivet (tjänstepensionsdirektivet), finns det en motvilja mot full transparens hos bolag i andra länder då IORP:bolag i andra länder mer kan liknas vid en stiftelse där man inte önskar vara fullt öppen med sin förvaltningsprofil. I Sverige har vi inte några invändningar mot transparens.

Ett annat direktiv är PEPP, som handlar om privat pensionssparande. Det föreslås bli ett direkt, gränsöverskridande regelverk, som därför inte ska implementeras av de olika EU-länderna utan kan tillämpas ändå. Svagheter med direktivet, enligt Charlotta Carlberg, är att det enbart ser till inbetalningsfasen och inte till hur utbetalningarna ska ske och att avdragsrätten för pensionssparande skiljer sig åt mellan medlemsländerna.

─ Sedan finns den verkliga rysaren – GDPR, konstaterade hon.

Även om det råder en hel del osäkerhet, finns det ändå sätt att förbereda sig på förändringarna. Charlotta Carlberg pekar inte minst på att hela tiden ha omtanken om kund i fokus, men även att visa transparens mot både myndigheter och kund, se till flexibilitet och IT-lösningar samt säkerställa att kunden får rätt produkt för sitt behov.

Nödvändigt hantera konflikter

Magnus Dahlgren, advokat på Dahlgren & Partners, diskuterade frågan om IDD. Han såg ett problem med att man på EU-nivå inte vill jämställa pensionsförsäkringar med investeringsbaserade försäkringsprodukter, vilket vi i Sverige har gjort.

─ När det gäller intressekonflikter, kommer det att krävas åtgärder för att identifiera, förhindra och hantera dem. Om de ändå inte kan hanteras, måste kunden informeras på ett sådant sätt. att han eller hon ändå kan fatta välgrundade beslut. Ersättning från någon annan än kunden får bara tas emot om den inte har någon negativ inverkan  när det gäller att agera hederligt, rättvist och professionellt.

Magnus Dahlgren konstaterade att den största utmaningen för försäkringsföretagen ligger i att få ner kostnaden för distributionen.

Frågan om man bör bedriva pensionsverksamhet i ett tjänstepensionsföretag eller inom ramen för försäkringsföretagen, belystes av Fredrik Bergqvist från Regulatory Affairs på AMF.

─ Man ska vara medveten om att det finns olika kundskyddsregler i IORP 2, som styr tjänstepensionsföretagen, och Solvens 2, som styr försäkringsbolagen.

Rimligt med kapitalkrav på trafikljusnivå

Viveka Classon, Counsel på advokatfirman Vinge, tog upp frågan om tjänstepensionsinstitutens framtida vägval. Hon pekade på att IORP 2 är ett minimidirektiv, med nya regler kring bl.a. företagsstyrning, riskhantering, outsourcing och tillsynens omfattning. Däremot finns inga kapitalkrav inom ramen för IORP2.

─ Finansinspektionen har lämnat ett förslag till kapitalkravsreglering , som tar sin utgångspunkt i långsiktighet, överenskommelser på arbetsmarknaden samt behovet av god avkastning och effektiv förvaltning. Man anser att ett kapitalkrav i nivå med trafikljuset är rimligt.

Viveka Classon kom även in på pensionsstiftelserna, som har olika tillsyn beroende på storlek. Hon konstaterade att IORP 2 får liten inverkan på stiftelserna och IDD ingen alls. Det finns både för- och nackdelar med stiftelser, men den avgörande frågan för instituten är val av konfidensnivå.

─ Det är en balansgång mellan skyddet av förmånstagarna och en god avkastning.

Säkerställa värdeskapande insatser

Hur ser då förmedlarna på den nya lagstiftningen? Anders Bäckström, VD för Söderberg & Partners Insurance Consulting, betonade att det är viktigt att städa undan intressekonflikter och säkerställa värdeskapande insatser.

─ Värdeskapande insatser är en mängd olika saker. Det kan vara nya etableringar som sker tack vare att det finns en fungerande och mogen distribution. Det kan vara upphandlingar, som ger förbättrade villkor och avgifter. Det kan vara analyser som är direkt kvalitetshöjande för företag och deras medarbetare. Det kan vara en proaktiv och händelsestyrd rådgivning. Och det kan vara att ge en second opinion till försäkringsbolagens erbjudanden.

Anders Bäckström poängterade också att tradlivförsäkringen passar många, men inte för alla. Även här behövs alltså rådgivning, enligt honom.

Stärkt konsumentskydd för premiepensionerna

Strax före sommaren lämnade Pensionsmyndigheten förslag till regeringen på hur man kan stärka konsumentskyddet på premiepensionens fondtorg. Ola Settergren, chef för Analysenheten på Pensionsmyndigheten, redovisade förslaget.

─ Vi har ett identifierat ett antal risker med nuvarande fondtorg, bl.a. brister i marknadsföring, olämpliga fondbolag och personer, liksom kostsammaprocesser och svårt att utkräva ansvar. Det är inte heller så att de som står bakom en viss fond syftar till spararnas bästa.

Med sitt förslag, syftar Pensionsmyndigheten till att ställa större krav på aktörerna. Man vill bl.a. sätta upp krav på viss minsta tids avkastningshistorik och viss minsta tids verksamhetshistorik för fondbolagen. Man vill också ställa krav på objektiv (marknadsmässig) värdering av innehav. Pensionsmyndigheten vill också kunna utesluta fonder med för lite kapital inom premiepensionen och/eller med för låg aktivitet.

Ibland händer dock saker under resans gång. Från början var det tänkt att förslaget skulle gått ut på remiss. Frågan om PPM-fonderna har under hösten kommit upp på den politiska agendan och förslaget har därför blivit en del av de diskussioner som pågår inom den parlamentariska Pensionsgruppen.