Sök artikel

Sökningen gav 6 träffar, visar 1 - 6

Är svensk ömsesidig försäkring unik?

Utgåva: 2 / 2017 | Kategori: Ömsesidiga bolag | Författare: Mats Larsson, Mikael Lönnborg

Jämfört med ett flertal utvecklade industriländer har den ömsesidiga bolagskonstruktionen i Sverige spelat en stor roll för även den sentida utvecklingen av försäkringsbranschen – framför allt inom livförsäkringsområdet. Flera av de stora försäkringsbolagen – Länsförsäkringar, Folksam och även Skandia som tidigare var aktiebolag – har valt den ömsesidiga bolagskonstruktionen. Författarna vill i denna artikel analysera och försöka förklara vilka faktorer som bidragit till att stärka den ömsesidiga försäkringstraditionen i Sverige. Denna artikel ingår i forskningsprojektet ”Ömsesidighet i den svenska försäkringsmodellen” som finansieras gemensamt av Länsförsäkringar, Folksam och Skandia.

FPG: Aktör på den svenska tjänstepensionsmarknaden

Utgåva: 2 / 2011 | Kategori: Försäkringshistoria, Tjänstepension | Författare: Mats Larsson

Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG) bildades 1960 för att garantera de svenska industritjänstemannapensionerna inom ITP-avtalet. FPG har således bidragit till att stabilisera det tjänstepensionssystem som utvecklats under de sista 50 åren. Tack vare det garantisystem som grundlades genom FPG:s verksamhet blev det även möjligt för kundföretagen – det vill säga de företag som ingick i ITP-systemet – att låta pensionsmedel stå kvar som arbetande kapital i det egna företaget. I denna artikel diskuteras framför allt hur FPG:s riskexponering förändrats under ekonomisk omvandling och till följd av marknadens förändring. Artikeln är en sammanfattning av boken ”FPG – 50 år i näringslivets tjänst” som nyligen utkom på Informationsförlaget.

Pensionssystem i brytningstid – den svenska tjänstepensionsdebatten under 1950-talet

Utgåva: 1 / 2009 | Kategori: Statlig pension, Försäkringshistoria, Tjänstepension, Övrigt | Författare: Mats Larsson

Frågan om tjänstepension för anställda i företag och organisationer aktualiserades redan i slutet av 1800-talet. Många av politikens och ekonomins företrädare engagerades för olika ståndpunkter, vilket säkerligen bidrog till att problemet blev extra besvärligt att lösa. Under 1950-talet gick debatten in i ett känsligare skede. Olika alternativ ställdes mot varandra, framför allt som en följd av politikernas ingripande, och den polariserade debatten fick sin upplösning först i och med ATP:s införande. Ì skuggan av denna välkända reform diskuterades även andra pensionslösningar som byggde på samarbetet mellan arbetsmarknadens parter. En viktig fråga var hur tidigare pensionsförmåner skulle anpassas till det nya systemet och här kom tidigare förslag från den långdragna ATP-debatten att spela en avgörande roll. Det svenska pensionssystemets utformning och särskilt det nya systemets funktionssätt, för- och nackdelar jämfört med ATP har diskuterats i flera artiklar i NFT. Denna artikel anknyter till denna debatt men från en annan utgångspunkt. Frågan är istället hur skapades egentligen ATP och hur kunde man anpassa befintlig verksamhet till ett helt nytt system?

Ömsesidig försäkringsverksamhet i den svenska försäkringsmodellen

Utgåva: 1 / 2007 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Försäkringshistoria, Försäkringsrätt, Marknadsföring och konkurrens, Tillsyn | Författare: Mats Larsson, Mikael Lönnborg

Ömsesidig försäkring har en lång tradition och spelar fortfarande en viktig roll. Redan på medeltiden byggde försäkringsinitiativen på att människor samarbetade och utvecklade gemensamma principer för att minimera olika risker. När aktiebolagsformen började användas antogs denna leda till bättre effektivitet, men det fanns även de som menade att försäkring inte borde drivas av ett vinstintresse utan att eventuella överskott borde återföras till försäkringstagarna.

Staten, försäkringsbolagen och marknaden – svensk försäkring efter andra världskriget

Utgåva: 4 / 2005 | Kategori: Statlig pension, Försäkringshistoria, Tjänstepension, Försäkringsrätt, Liv- och pensionsförsäkring, Marknadsföring och konkurrens, Skadeförsäkring | Författare: Mats Larsson, Mikael Lönnborg , Sven-Erik Svärd

När det privata försäkringsväsendet i Sverige började etableras under senare delen av 1800- talet skedde det såväl i form av aktiebolag som i ömsesidig form och inledningsvis med endast liten statlig reglering. Den första försäkringsrörelselagen från 1903 syftade framför allt till att skydda enskilda försäkringssparare från fallissemang inom branschen, vilket främst innebar att livbolagens placeringar blev föremål för statlig styrning. Med tillkomsten av en ny rörelselagstiftning och detaljerade regler från riksbanken kom den privata försäkringsbranschen efter andra världskriget att bli föremål för en styrning som visserligen hade kundernas bästa för ögonen, men som också innebar en detaljerad offentlig kontroll.