Resemönstren förändras och sätter press på reseförsäkringen

 

Hur kan vi trygga det moderna utlandsresandet?

Hur många känner till att det finns undantag för ersättning om man har ett pågående vårdbehov före avresan för t ex en sjukdom?

Det var några av huvudfrågorna vid det reseförsäkringsseminarium som Svenska Försäkringsföreningen arrangerade i slutet av februari. Anna Lennhammer, generalsekreterare för Svenska Resebyråföreningen, inledde med att ge en exposé över resandets utveckling från 1950-talets början. En utgångspunkt för denna utveckling är den tredje lagstadgade semesterveckan, som infördes 1951. Och några år senare, 1955, gjordes den första riktiga charterresan.

Sedan gick det fort framåt. Och 1993 togs det riktigt stora steget, då charterskatten togs bort och flyget avreglerades. Kort därefter gjorde de första lågprisbolagen entré och efter Internets intåg på slutet av 1990-talet blev det möjligt att själv boka och sätta samman sina resor.

Idag är det 85 procent av resenärerna som söker sina resor via Internet. Bokningen sker sedan via många olika kanaler.

Den stora tillväxten av resandet står åldersgruppen 65+ för. De vill förverkliga sina drömmar nu då de har möjlighet.

Ny paketreselag på gång

Anna Lennhammer pekade på fyra trender, som man i dagsläget kan se när det gäller utlandsresor. Resenärerna vill

  • ha en innehållsrik semester

  • bo centralt och vara uppkopplade

  • ha en livsstilsförbättring, dvs. få ut något av sin resa

  • kunna resa tryggt

Hur har det då blivit med konsumentskyddet?

– Redan på 1980-talet inleddes arbetet med att ta fram en ny paketreselag, men det skulle dröja till 1993 innan den infördes. Vi fick då ett starkt konsumentskydd. Med tanke på att många idag själva plockar ihop sina resor, har det blivit nödvändigt att se över lagstiftningen.

De nya reglerna är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2018 och bygger på en EU-lagstiftning om utökat konsumentskydd. I huvuddrag innebär förändringarna bl.a. att paketresebegreppet vidgas till att omfatta fler tjänster än idag. Ett helt nytt begrepp – kopplade researrangemang – införs, där resegaranti måste ställas om t.ex. ett flygbolag underlättar bokning av hotellboende och en sådan bokning sker inom 24 timmar.

– Det finns naturligtvis en god vilja bakom de här förändringarna, men det är svårt att veta vad som är paketresa, kopplat researrangemang, osv. Det finns ingen riktig bra förklaring vad det betyder i praktiken. Och framförallt är det oklart vem som bär det primära ansvaret, konstaterade Anna Lennhammer.

Fokus på medicinsk förhandsbedömning

Det dyker idag upp många nya, exotiska resmål, men samtidigt reser sig frågorna kring vilka risker det är att åka dit. Hur är sjukvården på plats och vad kostar den?

Det är frågeställningar som SOS International naturligt intresserar sig för och Charlotte Bjerregaard, Commercial Director Travel på bolaget, tog upp överväganden som måste göras.

– En stor fråga är vad som gäller vid pre-existerande symptom och sjukdomar, när resenärer söker hjälp hos oss. Det finns ett ökande behov av att kunna avgöra omfattningen, men samtidigt råder en osäkerhet bland läkare kring vad som gäller. Många resenärer är inte medvetna om undantaget i reseförsäkringen för pre-existerande sjukdomar. Det kan bli väldigt dyrt att själv få finansiera sjukhusvistelse i utlandet samt hemtransport.

För SOS International råder ett fokus på medicinsk förhandsbedömning, vilket lett fram till utvecklandet av digitala tjänster. Genom dessa ska resenären i förväg kunna göra en screening och få besked om reseförsäkringen gäller i hans eller hennes fall.

Underliggande sjukdomar kan påverkas av flygresa

Sven Adamsen, läkare på SOS International, gav sedan exempel på hur underliggande sjukdomar kan påverkas av en flygresa. Ett sådant är hur det lägre lufttrycket i kabinen kan påverka en nyligen inträffad hjärnskakning, en punkterad lungsäck eller en tarmåkomma.

Inför flygresan måste man därför göra en bedömning av de olika riskfaktorer som finns. Det behöver inte enbart vara sjukdomar, utan dit räknas även ålder över 40 år, fetma med BMI över 30, nyligen sängliggande mer än tre dagar, osv.

– Människor med mer än en riskfaktor måste bedömas individuellt. Problemet är dock att även om läkaren säger ja till en resa, kan det fortfarande innebära en risk att göra den. Det här är något som bättre behöver informeras om, menade Sven Adamsen.

Enbart fråga om lån

En resa är primärt individens ansvar, poängterade departementssekreterare Åsa Hindenborg vid UD. Hela 95 procent av befolkningen har idag ett bra reseskydd via sin hemförsäkring, men yngre personer har generellt ett sämre skydd. Detta gäller särskilt om de är bortresta under lång tid.

I de fall där resenären saknar giltig försäkring och inte kan lösa situationen på egen hand, finns det vissa möjligheter för UD att bistå. Men konsulärt ekonomiskt bistånd handlar aldrig om något annat än lån.

En mera utförlig artikel kring frågorna inom detta område fanns med i Nordisk försäkringstidskrift nummer 2/2015.

Stort informationsbehov i läkarkåren

De frågeställningar som hittills hade presenterats, diskuterades sedan i en paneldebatt. Hanna Åsberg, läkare och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, pekade på att det råder ett stort informationsbehov i läkarkåren.

– Vi läkare vet vad som är medicinskt säkert, men däremot kan vi inte försäkringsfrågan. Resenären har naturligtvis det slutliga ansvaret för om han eller hon ska göra resan, men vi läkare måste hjälpa till i den bedömningen.

Anna Lennhammer konstaterade att researrangörerna informerar om behovet av pass och andra resehandlingar plus att man uppmanar resenären att se över sina försäkringar. Däremot ställer man inte frågan ”Är du sjuk?”. Det anses för integritetskänsligt att ställa frågor kring resenärens hälsa.

Monica Ulfhielm, ordförande för SPF Seniorerna Stockholmsdistriktet, såg vikten av att diskutera underliggande sjukdomar, men SPF går idag inte ut och varnar idag för de konsekvenser sådana kan ha.

– Det är bra att reseförsäkringen ingår i hemförsäkringen. Det är dock nödvändigt att hejda de skenande kostnaderna. Vi måste kanske därför titta på vilka resor vi försäkrar, snarare än att diskutera behandlingar och transporter, sa Håkan Franzén, Hemmets försäkringsexpert på Trygg Hansa, och fortsatte:

– Vi måste våga säga till kunderna att det är deras rättighet att resa, men det är inte en rättighet att få ersättning för sina skador.

Vara beredda på det värsta

Efter paneldiskussionen tog Marie Spångberg vid. Hon är Operations specialist på Falck Global Assistance.

– Resemönstren förändras och resenärerna är inte längre lika intresserade av de klassiska chartermålen. På en larmcentral måste vi hela tiden vara beredda på det värsta och ha i åtanke att varje händelse är unik.

Med hjälp av exempel från terrorattentatet i Bryssel förra året, gav hon sedan en beskrivning hur larmcentralens arbete går till i praktiken.

Stöd till både drabbade och närstående

Utöver att ansvara för samordning av krisåtgärder, kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) – på regeringens uppdrag – stödja personer med hemvist i Sverige, som drabbats av större katastrof utomlands. Det här uppdraget har naturligtvis sin bakgrund i Tsunami-katastrofen.

– Det här stödet kan ske i fyra steg, berättade Alejandra Andersson från MSB:

  • Akuta insatser för drabbade och närstående på plats för händelsen

  • Akuta insatser för närstående i Sverige

  • Akuta insatser för drabbade och närstående, vid och efter hemkomst

  • Stöd på lång sikt

Samtidigt sker stöd till allmänhet, aktörer och media.

Stort spektrum av reseförsäkringar

Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå, gick igenom olika typer av reseförsäkringar. Det som de flesta resenärer har, är den som ingår i hemförsäkringen – med olika former av tillägg. Sedan kan man teckna en separat reseförsäkring eller en reseförsäkring förmedlad resebyrån. De flesta kontokort har någon form av reseskydd, som ingår när man betalar resan med kortet.

– Det är ett stort spektrum, med allt från försäkringar som bara är avbeställningsskydd, till försäkringar i vilka ingår vård utomlands. Det är viktigt komma ihåg att kontokortens försäkringar normalt mestadels innehåller avbeställningsskydd och vissa andra ersättningar för förseningsmoment och liknande. Men de bör ses som ett komplement till hemförsäkringens reseskydd.

Förenkla för konsumenterna

Konsumentverket har tillsyn över Marknadsföringslagen och Avtalsvillkorslagen samt lagar kopplade till Marknadsföringslagen. All marknadsföring ska vara vederhäftig.

– För reseförsäkringar är det inte alltid som det tydligt framgår vad som gäller för dessa. Som exempel skulleman kunna tro att produkten Reseförsäkring Bas är en motsvarighet till hemförsäkringens reseskydd, medan den i själva verket ett komplement, berättade Camilla Tellås, jurist på Konsumentverket, och tillade:

– Bolagen borde förenkla för konsumenterna, så att de enkelt kan förstå vad försäkringarna täcker.

Camilla Tellås tog också upp problematiken med dubbelförsäkring: Vilken försäkring ska stå för vilken kostnad?

Seminariet modererades av Gabriella Hallberg, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå, och Staffan Moberg, jurist/Senior Legal Adviser, på Svensk Försäkring.