Brexit – så påverkas försäkringsbranschen

 

Om ett år lämnar Storbritannien den Europeiska Unionen. Trots fromma förhoppningar om att britterna till slut kommer att ändra sig måste försäkringsbranschen ställa in sig på att Brexit verkligen blir av. Det brittiska politiska klimatet är så förgiftat att det inte kommer att gå att backa bandet och ställa in Brexit. Som premiärminister Theresa May sagt, ”Brexit means brexit”. Det är en viktig utgångspunkt för en analys av de fortsatta Brexitförhandlingarna.

Under det år som Brexit-förhandlingarna pågått är det uppenbart att britterna är splittrade och svaga, vilket är förvånande eftersom britterna i EU-kretsar är kända för att vara bland de mest skickliga diplomaterna. Det har hittills varit oklart vad britterna vill, förutom önskan att lämna EU. Nyligen lanserade den brittiska regeringen en utträdesplan som kallas för ”Kanada plus plus plus” och man vill ha ett handelsavtal likt det Kanada nyligen fick med EU, men det är ett russinplockande som EU-kommissionen och de kvarvarande 27 EU-länderna inte kommer att acceptera. Intrycket är att den brittiska regeringen både vill ”äta kakan och ha den kvar”. Detta gör att de redan komplexa förhandlingarna försvåras ännu mer.

De EU-tjänstemän på kommissionens brexit-team jag träffar i Bryssel och som jobbar direkt med förhandlingarna säger med skärpa att svenska försäkringsbolag måste förbereda sig på alla scenarier, i det inkluderat ett så kallat ”cliff-edge scenario”. Det vill säga att britterna lämnar unionen i mars 2019 utan ett skilsmässoavtal. Den osäkerhet och oro ett sådant scenario skapar försöker Brexit-förhandlingarna till varje pris undvika.

Ett ”cliff-edge scenario”

Både den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten EIOPA och Finansinspektionen vill att försäkringsbolag med verksamhet i Storbritannien förbereder sig för Brexit. Försäkringsbolag uppmanas att ta fram beredskapsplaner för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas utan avbrott efter Brexit.

EIOPA:s ordförande Gabriel Bernardino går så långt att han uppmanar försäkrings- och pensionsindustrin att förbereda sig i sina beredskapsplaner för en hård Brexit, ett ”cliff-edge scenario”. Det är inte acceptabelt för EIOPA att brittiska firmor sätter upp ”tomma skal” och brevlådeföretag i EU för att komma undan brexit.

En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU:s inre marknad och betraktas som ett tredje land, till exempel i förhållande till Solvens 2. Försäkringsbolag i Storbritannien kommer då inte tillåtas bedriva verksamhet i EU enligt ett så kallat "freedom of establishment" men får bedriva verksamhet i medlemsländerna som ett tredje land om bolaget är auktoriserat.

EIOPA har skapat en plattform för tillsynsmyndigheter för vidare diskussion och informationsutbyte kring effekterna av brexit och hur gränsöverskridande försäkringsverksamhet mellan Storbritannien och resten av EU kan tillåtas fortsätta. EIOPA har tagit fram vissa förslag på brexit-lösningar, till exempel att brittiska försäkringsbolag med kunder i EU etablerar ett dotterbolag inom EU eller att bolag i medlemsländerna med brittiska kunder öppnar en filial i Storbritannien.

När jag träffar företrädare för brittiska försäkringsbolag säger de att dem kommer att skapa en filial eller ett dotterbolag i ett EU-land för att därigenom försöka undvika en situation där de inte kan bedriva sin verksamhet inom EU som idag. Men hur regelverket kommer att se ut efter Brexit är oklart. Kanske blir det en längre övergångsperiod än de 20 månader som man nu planerar för och att man hittar en förhandlingslösning under den perioden.

För svenska försäkringsbolag är effekterna först och främst indirekta genom att de är stora institutionella investerare hos banker och börser i London.

För de bolag som har verksamhet i Storbritannien är den största risken med Brexit att möjligheten att ha en etablering genom filial eller agentur kan upphöra eller försvåras. Det kan bli nödvändigt att starta ett brittiskt dotterbolag. Därför är det viktigt för den svenska försäkringsbranschen att ett framtida frihandelsavtal mellan Storbritannien och EU möjliggör rätten till etablering och gränsöverskridande verksamhet till och från Storbritannien. Det är också oklart hur intjänad pensionsrätt i allmänna pensionssystemet ska räknas för de som bott och arbetat både inom EU och i Storbritannien

Hur påverkas EU-samarbetet av Brexit?

Självklart är det negativt för EU-samarbetet att Storbritannien lämnar, och för den nordiska försäkringsbranschen är det viktigt, nu när en viktig samarbetspartner lämnar, att bli ännu mer aktiva på plats i Bryssel och påverka EU-beslutsfattarna om utformningen av kommande EU-reglering.

Jag vill avsluta positivt. I mina regelbundna möten i Frankfurt med tjänstemän på försäkrings- och pensionsmyndigheten EIOPA möts jag av en stark tilltro till att det behövs mer av gemensamma europeiska lösningar. Vi behöver till exempel ökat pensionssparande och stärkt konsumentskydd. För det krävs gemensamma europeiska regler. Att backa bakåt är inte den väg som är framkomlig. Globaliseringen och digitaliseringen sätter nationalismen ur spel. Efter Brexit väntar en tid av osäkerhet och oro. Åtminstone för en tid. Men EU fortsätter att finnas kvar – även utan Storbritannien.